Drama
Titel: Fyra små vuxna
Visas på: Fyrisbiografen
I rollerna: Alma Pöysti, Eero Milonoff, Oona Airol
Regi: Selma Vilhunen
Speltid: 122 min
Betyg: 1
Mycket kan tyckas stå på spel när riksdagsledamoten Juulia får veta att hennes make och tillika kyrkoherden Matias är otrogen; bådas professionella förtroende hade kunnat ta stryk av en affär. Men i stället för att kräva att affären avslutas eller lämna sin make föreslår Juulia att de inleder ett öppet förhållande. Hon har hittat en handbok i polygami och är beredd att utforska andra sätt att leva.
Finska Selma Vilhunen har såväl en Oscarsnominerad kortfilm som dokumentärfilmer och spelfilmer på sin meritförteckning. Till sin hjälp har hon två av Finlands mest självlysande filmstjärnor: Alma Pöysti från "Höstlöv som faller" och Eero Milonoff från "Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv". Ändå misslyckas projektet fatalt.
Det är svårt att riktigt ta Juulia och Matias som människor av kött och blod. Visst, hon bryter ihop i en scen och han vrålar i frustration i en annan, men deras emotionella reaktioner spelas ut lika schematiskt som handboken Juulia lutar sig mot. I en scen får Juulia höra att wienerbröden som hon bjuder på är goda. "Tack, de är från ett härligt café i närheten", svarar Juulia. Det är en fullständigt banal kommentar som ringar in den slående anonymitet som präglar hela filmen. Ingenting känns riktigt grundat.
Tvärtom existerar varje detalj i manuset enkom för att driva handlingen framåt, vilket förvisso inte är ovanligt i genrer som den romantiska komedin, men effekten blir tam när karaktärernas motivation och inre liv höljs i dunkel samtidigt som det ska förse berättelsen med dramatisk motor. Filmen hade tjänat på att antingen gå mer åt det dråpliga hållet (vilket jag menar skulle göra varken från eller till för filmens seriositet), eller fördjupat den känslomässiga komplexiteten och förfinat dramatiken.
För polygami är ett potentiellt intressant ämne. Att ställa verklig passion och frihetssträvan mot den bestående kärlekens trygghet hade kunnat vara produktivt. Någorlunda intressanta frågor väcks till exempel när det visar sig att Matias är den som är otrogen efter den inledande sexscenen där Juulia framstår som den mer sökande. Men det är frågor som man snabbt slutar bry sig om att få svar på.