Drama
Titel: May December
Visas pÄ: Fyrisbiografen, Nordisk Film Bio
I rollerna: Julianne Moore, Natalie Portman, Charles Melton
Regi: Todd Haynes
Speltid: 113 min
Betyg: 4
Gracie, en gift 36-Ärig kvinna i en smÄstad, stÀller till skandal nÀr hon blir gravid med den 13-Ärige pojken Joe. Hon sjÀlv vÀgrar acceptera att hon har felat, eftersom hon och Joe "Àlskar varandra". Gracie döms till fÀngelse för sexuellt utnyttjande av minderÄrig, och bakom galler föder hon barnet som hon bÀr pÄ.
Klipp till 23 Är senare dÄ Gracie, Joe och deras vuxna barn lever ett tillsynes idylliskt, vÀlbÀrgat och helt normalt liv tillsammans, ett liv som de ofta och gÀrna visa upp för pressen. Var det alltsÄ, precis som Gracie hÀvdade, sann kÀrlek? Eller har hennes övergrepp fortsatt under ett kvarts sekel?
Regissören Todd Haynes ("Carol", "Far from heaven") osÀkrar idyllen med skÄdespelaren Elizabeth. Hon Àr pÄ besök för att göra research inför rollen som Gracie i en independentfilm, tÀnkt att ge upprÀttelse till historien som tidigare bara har varit Àmne för en billig och sensationslysten tv-film.
Snart visar det sig att alla iblandade ljuger. "May December" utvecklar sig till en duell mellan Natalie Portmans frÄgvisa Elizabeth och Julianne Moores labila och lÀskiga Grace, en pedofil vars iskalla blick och sjÀlvförnekelse till och med skulle fÄ Dumpens pedofiljÀgare att tappa talförmÄgan.
Men Todd Haynes vill inte ge oss en spÀnnande thriller, ty han vill lÀxa upp den skandalhungriga konsten och dess publik, vars fascination för "verkliga hÀndelser" och förövare Àr smÄtt sjuklig. Elizabeths besatthet, hennes vilja och försök att bli Gracie, mÄ ursÀktas med att hon Àr konstnÀr, men mÄste det inte finnas grÀnser? Filmen som ska ge alla inblandade upprÀttelse, Àr inte den bara ytterligare ett övergrepp? Den hunkige och hunsade Joes tystnad, Àr det inte den som berÀttar sanningen? Och Gracies livslÄnga försök att ge sin egen "Lolita"-berÀttelse ett lyckligt slut, Àr det inte dömt att misslyckas?
"May December" parodierar genomgÄende den amerikanska tv-filmens typiska estetik: dramatisk musiklÀggning, övertydlig symbolik och ett oinspirerat foto. För vilka intentioner man i det hÀr fallet Àn har som filmskapare, hur kan resultatet bli annat Àn billigt och sensationslystet? Inte för en sekund lÄter Todd Haynes publiken glömma att filmen Àr lika spekulativ som ett avsnitt av "I huvudet pÄ en mördare".