Roman
Serhij Zjadan
Internatet
Övers. Sofia Uggla
Ersatz förlag
På ett ytligt plan är berättelsen i "Internatet" banal. Eller, kanske hellre, arketypisk. Romanens huvudperson måste lämna sin vardag och stiga ned i helvetet, möta lidande och faror och ta sig åter i säkerhet. I det här fallet är det en deprimerad lärare som ger sig av över frontlinjen i östra Ukraina för att hämta sin systerson från ett internat, ett barnhem.
Men det är inte själva storyn som griper läsaren; det är den detaljerade skildringen av den tre dagar långa helvetesvandring som förmedlas av huvudpersonen. Kriget, kort sagt. Känslan av det. Men det är också språket som fascinerar. Här har översättaren Sofia Uggla gjort en insats som förtjänar all uppmärksamhet. Hon har gjort svenska av den ukrainska verkligheten. Trista hyreskaserner kallas "miljonprogramshus", och vi får en betonggrå känsla som passar perfekt i sammanhanget. Uggla försöker inte få till stånd en exakthet i återgivningen av ukrainska/sovjetiska realia; hon strävar efter att få exaktheten i det intryck vi läsare får av de miljöer som skildras.
Serhij Zjadans skildring av kriget har en universalitet. Han skildrar å ena sidan ett konkret krig vid en konkret tid (östra Ukraina, januari 2015), men han skildrar lika gärna krig som miljö, fenomen och förråande process. Vi läsare måste, tack vare Sofia Uggla, inse att det krig som Zjadan skildrar i betongförorter i Ukraina, lika gärna skulle kunna föras i Gottsunda, Hertsön eller Navestad.