Det var i och med föreställningen ”Fångar en ängel”, tillsammans med Göteborg Wind Orchestra som Timo Räisänen fastnade för Ted Gärdestad. Eller ”blev besatt” som han själv säger i ett av mellansnacken under konserten i Parksnäckan på söndagskvällen. I nytt arrangemang av kapellmästaren Martin Schaub fortsätter man konceptet med tolkningar av Ted Gärdestads odödliga låtskatt fast i mindre skala.
Majoriteten av låtarna som valts ut är sådana som de flesta i publiken kan åtminstone hela refrängen på. För visst känner alla igen ”Sol, vind och vatten”, ”Satellit”, och ”Angela”. Andra är inte lika allsångsvänliga men hjälper till att visa på Ted Gärdestads bredd som låtmakare. Och att Timo Räisänen har en fantastisk förmåga att plocka fram oanade kvaliteter i andra artisters material vet vi bland annat ifrån coveralbumet ”…And Then There Was Timo” från 2008.
Ändå är det just tolkningarna som inte helt lever upp till förväntningarna i kväll. ”Sol, vind och vatten” bränns av tidigt in i konserten och känns mest som ett kort som måste spelas än som en tolkning som lämnar avtryck. Fantastiska melodin ”Äntligen på väg” framförs vackert och stämningsfullt men utan större överraskningar. Här hade man gärna fått ta ut svängarna betydligt mer och sätta helt egen prägel på materialet. För Ted Gärdestads låtmaterial är ett som verkligen spelar på hela känslospektrat och som inte sällan kommer med en viss svärta.
När Timo Räisänen i långa mellansnack fastnar i ett vara en skojig ”go gubbe” med kaxigt självförtroende tar det lite olyckligt udden av den svärtan.
Med det sagt så har konserten höjdpunkter som verkligen lever upp till de höga förväntningarna. Både ”Himlen är oskyldigt blå” och ”Fångar en ängel” är sådana där musikstunder som det blixtrar om med energi och publikkontakt på topp. Och det avslutande extranumret ”För kärlekens skull” framförs inför en knäpptyst publik samtidigt som kvällens sista solstrålar gör sin sorti över scenen. Mäktigt!
Det finns de som tycker att original ska vara original och att man inte ska mixtra med de lyckade koncept som hits är. Då är det viktigt att komma ihåg att odödlig musik inte blir odödlig av sig självt. Den behöver gå från mun till mun för att få syre – den behöver ärvas. Ungefär som en fin men gammal möbel som får nytt liv i en ny generations hem, med ny inramning. Därför är tolkningar livsviktiga. Och i kväll förvaltade Timo Räisänen Ted Gärdestads musikarv på ett kaxigt men hedersamt vis.