Tyskarna har ett övertag under andra världskriget. Tack var krypteringsmaskinen Enigma lyckas de hemlighålla sin information från Storbritannien och deras allierade. Den som får uppdraget att försöka knäcka koden är Cambridge-matematikern Alan Turing (Benedict Cumberbatch), ett geni som här porträtteras med den tillhörande stereotypa urusla sociala förmågan.
Han leder ett lag vid Bletchley Park, som var centrum för britternas militära underrättelsearbete. Han är snabb att avvisa dem som inte är lika smarta som sig själv, och lyckas snart göra sig ovän med i princip alla förutom Joan Clarke (Keira Knightley). En kvinna som trots alla patriarkala fördomar rekryteras efter att hon har klarat ett antagningsprov som består av ett korsord.
Innan kriget ritade verklighetens Alan Turing upp en skiss för den så kallade Turing-maskinen, som är grunden till den moderna datorn. Det – kombinerat med att Winston Churchill hävdade att Turing hade gjort den enskilt viktigaste insatsen för att England skulle vinna kriget – gör att han för alltid är inskriven i historieböckerna. Hans berättelse blir ännu mer spektakulär med tanke på hur han blev behandlad efter kriget, då han åtalades för homosexualitet – något som fortfarande var olagligt i Storbritannien. Han dog 1954 av en cyanidförgiftning, antagligen självmord.
Det kändes som en tidsfråga innan Hollywood skulle porträttera Alan Turing, men tyvärr görs det utan vidare finess. Historien är för tillrättalagd, och Benedict Cumberbatchs Alan Turing blir en onödigt fyrkantig figur. Filmskaparna har förflyttat högstadiestereotyperna till Bletchley Park, och det fungerar sådär. Som en matematisk nörd porträtteras Turing som socialt inkompetent, och hans genialitet måste vara omatchad. Hans kollegor – förutom Joan Clarke – porträtteras därmed som nära på idioter, vars enda talang är att charma tjejer. Därmed blir även verkligheten på Bletchley Park missvisande. Filmen ger scen av att Turing ensam byggde maskinen som kunde dechiffrera tyskarna meddelanden, och därmed vände kriget på en femöring. I verkligheten var det ett arbete som gjordes av flera medverkande och som började redan innan kriget.
Även om manuset har tagit sig stora friheter och gjort Turing till en karikatyr, lyckas Benedict Cumberbatch göra ett underhållande porträtt av karikatyren. Och för den som gillar historiska engelska miljöer är det här ögongodis. Därmed blir ”The Imitation Game” till slut en lättsmält och välspelad hjältesaga om andra världskriget. Som säkert kommer att komma hem med oförtjänt många Oscarsstatyetter.