Komedi
Titel: Universal language
Visas på: Fyrisbiografen
I rollerna: Pirouz Nemati, Matthew Rankin, Rojina Esmaeili
Regi: Matthew Rankin
Speltid: 89 min
Betyg: 3
Åh, Winnipeg – denna eviga vinterstad i Kanadas inland, som i filmens värld vilar under ett ständigt snötäcke. I Guy Maddins fabulerande mästerverk "My Winnipeg" från 2007 spelar hockeyhjältar om nätterna på sedan länge rivna isrinkar, medan invånarna vandrar sömngångaraktigt längs dunkelt upplysta bakgator.
Hemmasonen Matthew Rankin tar traditionen vidare när han i "Universal language" visar upp staden från dess minst turistiska sida. Ändå lyckas han med hjälp av genomtänkta bildutsnitt och varm färgskala fånga något paradoxalt hemtrevligt i de vintriga motorvägar, shoppingcentrum och överdimensionerade tegelbyggnader som dominerar stadsbilden. Filmen är dock inte bara en hommage till regissörens hemstad, utan lika mycket en hyllning till iransk film. Inspirerad av filmskapare som Abbas Kiarostami och Jafar Panahi har Rankin skapat en kontrafaktisk version av Kanada, där alla (förutom franskspråkiga Québec) talar persiska, dricker starkt svart te och tycks avguda kalkoner.
Handlingen består av flera schematiska berättartrådar som involverar en hemvändande man (spelad av Rankin själv), en turistguide och två skolflickor i jakt på en fastfrusen sedel. Tonfallet är lågmält och lakoniskt, med blinkningar till bland annat Kiarostamis "Var är min väns hus?". Humorn är visserligen inte helt träffsäker, men nog finns det något tilltalande i filmens vänskapliga värme och porträtt av hemvändandets främmandeskap.