Julstämning på sex språk

La Cappellas julkonsert på söndagen förmedlade julstämning på sex språk. Det blev en fin blandning också av gammalt och nytt. Per A F Åberg gladdes.

Foto:

recension2017-12-17 20:50
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

La Cappella bjöd på söndagen in till sedvanlig julkonsert i Trefaldighetskyrkan. Kören har under Tony Margetas ledning utvecklat ett litet maffigare sound - kanske är man också flera korister än förut, jag är inte säker. Årets julkonsert förmedlade precis som annonserat julstämning på sex språk och var dessutom en blandning av gammalt och nytt. Det blev en fin blandning. Inledningen, "Gläns över sjö och strand" sjungen från kyrkans mitt var enastående bra, med alla stämmor glasklara och perfekt balanserade. Särskilt imponerade de låga altstämmorna och gjorde så hela konserten igenom. Det var sedan roligt att höra den begåvade unge kompositören Christian Engquists drömska "The Distant Star". Tre unga norska kompositörer bidrog med utomordentligt vackra verk: Eva Holm Foosnaes' "Salve Mater", med några mycket höga toner för sopranerna; Hanne Baeverfjords arrangemang av "Mitt hjerte alltid vanker" (som vi känner som Till Bethlehem mitt hjärta); och så en av La Cappellas favoritkompositörer, Ola Gjeilos "Tundra", ett märkligt stycke som påminde om filmmusik och vars anknytning till julen förblev oklar för mig. Jag vill i sammanhanget passa på och propagera för tryckta texter i programmet till de sånger som sjungs, åtminstone de mindre kända; att förstå vad kören sjunger förhöjer verkligen konsertupplevelsen.

Tony Margeta tar gärna tillvara de tillfällen som bjuds att låta sin kör skruva upp volymen. Rachmanninovs "Bogoroditse Devo", "O little town of Bethlehem" och "O come all ye faithful" framfördes som glädjehymner i forte redan från början; kören har resurser för detta och det lät storartat, men man kan förstås inte öka lika mycket i styrka om man börjar starkt, jämfört med om man börjar litet svagare. I sista versen av "O come all ye.." tog Marketa hjälp av åhörarna för att få den riktiga jubelstämningen, som texten också ger täckning för (vi medverkade gärna). Den mera meditativa "Stilla natt" (på tyska, i John Rutters arrangemang) och Gustav Holsts "Ave Maria" sjöngs dock återhållet och mycket vackert av kören ensam.

Programmet avslutades med "Jul, jul, strålande jul" i Carl Bertil Agnestigs klassiska arrangemang, modifierat för damstämmor, och så "A Carol Consort", fyra välkända julsånger i följd, arrangerade av den på området smått legendariske Kirby Shaw: "Coventry Carol", "Bring a torch, Jeanette, Isabelle", "Silent night" och "Ding dong, merrily on high" Åhörarnas stora bifall föranledde en upprepning av den sistnämnda.

Konsert