Johan Glans analyser av egentligen ganska triviala vardagshändelser blir ofta riktigt roliga.
Standup
Johan Glans
(support Fritte Fritzson)
Parksnäckan, onsdag 28 juni
Johan Glans sommarturné genom Sverige artar sig till ett segertåg. Vart han än kommer blir det lapp på luckan, trots att det sannerligen inte handlar om gig på mindre hak. En titt i resplanen visar att det är utsålt på alla arenor utom jättescenen Dalhalla utanför Rättvik. Där fanns härom dagen ett fåtal biljetter kvar.
Här i Uppsala påminde biljettsläppet för ett halvår sedan om utfodring av glupska tigrar på zoo. Biljetterna tog slut i ett nafs och det sattes in en extraföreställning som även den sålde slut.
Om det finns någon annan komiker som matchar Glans i popularitet? Skulle inte tro det. När det gäller att attrahera en publik som vill bli road snarare än oroad spelar han i en egen division.
Till skillnad från många kollegor saknar Glans vassa huggtänder och svarta ögon. Han strösslar knappast med grova svordomar och könsord. Är inte komplett galen, utan håller sig innanför ramarna (åtminstone med stand up-mått mätt). Det finns verkligen inget mörker i hans scenpersona.
Låter det präktigt och trist? Ja, kanske. Uttryckt på det sättet i alla fall. Men i realiteten fungerar Johan Glans stand up förträffligt. Igenkänningsfaktorn är hög, oavsett om han beskriver livet som tonårspappa, kattägare eller semesterfirare (då plågan minigolf tycks ofrånkomlig).
Fast Johan Glans kan ibland också ta ut svängarna och säga "förbjudna" saker. Som när han påstår sig vara beredd att knuffa frun framför bussen för att kunna börja dejta Sanna Marin.
Han blickar gärna tillbaka och konstaterar att livet var tryggare när kamera, telefon och ficklampa var tre helt olika produkter. I dag är tillvaron betydligt otryggare:
"Som när ens partner med hjälp av smartphonens ficklampsfunktion ska undersöka förekomsten av springmask". Ett felaktigt knapptryck och min röv ligger ute i en livesändning på Tik Tok", kved Glans i falsett.
Fast extranumret bet inget vidare. Allsång och komik är svårt att kombinera. Då krävs det mer galenskap av den sort som Robert Gustafsson kan leverera. Eller kanske Henrik Dorsin på sitt sätt.
Johan Glans lade ut texten om både samtiden och dåtiden under sin första show av två i Parksnäckan på onsdagskvällen.
Knivstasonen Fritte Fritzson värmde upp publiken på ett helt okej sätt. Även om uppvärmning var det sista vi i bänkraderna behövde denna stekheta förkväll. Både under Frittes och Glans framträdanden svimmade åskådare, med avbrott som följd.