Drama
Titel: Joyland
Visas på: Bio
I rollerna: Ali Junejo, Rasti Farooq, Alina Khan
Regi: Saim Sadiq
Speltid: 127 min
Betyg: 4
Varje olycklig familj är som bekant olycklig på sitt speciella vis. Familjen Rana i det pakistanska Lahore styrs traditionsbundet och patriarkaliskt av en änkeman. Han förväntar sig att hans två söner och deras fruar ska producera söner. Det går inte riktigt som han vill.
Den äldste sonen får enbart döttrar. Den yngste sonen Haider är tillfreds med att hans fru arbetar och att han själv är "hemmafru". Men eftersom pappan trycker på om att Haider måste delta i familjens försörjning tar han ett jobb. Då kräver pappan att Haiders hustru ska sluta jobba, till hennes stora sorg.
Inledningsvis förtiger Haider var han har fått anställning. Det är nämligen som dansare på en "erotisk teater". Där blir han handlöst förälskad i dess stigande stjärna, transpersonen Bibi.
Regidebutanten Saim Sadiq handskas begåvat både med HBTQ-passioner och de frustrerade kvinnorollerna. Ibland går tankarna till Ingmar Bergmans sätt att fånga mänskliga känslor och våndor på film. Men här finns en annan lätthet i berättandet.
Denna lilla pärla om längtan bortom påbjudna gränser vann jurypriset i "Un certain regard" och fick Queerpalmen i Cannes som första pakistanska film någonsin. Men i hemlandet har den kunnat visas först efter nedklippning. Handlingen råkar utspelas i Pakistan, men kan sägas spegla även västvärlden. Fördomar, "förbjudna" känslor och förväntningar byggda på traditioner finns överallt.