Konsert
Uppsala Kammarorkester med Rebecca Miller & David Huang
Konserthuset Uppsala
Torsdag
Fast platsen som en av alla tiders största komponister är förstås ohotad. Titanen Ludwig van Beethoven föddes för 250 år sedan och vi lär få höra hur mycket som helst av hans underbara musik detta år. Liksom alla år. Inte minst kommer Uppsala Kammarorkester att göra sitt till under dirigenten Rebecca Millers överinseende. Årets första abonnemangskonsert var bara inledningen på en lång rad hyllningar i kuben på Vaksala Torg.
Och denna första lovade gott. Den startade följdriktigt med en inledning, nämligen hans uvertyr till hans enda opera ”Fidelio”. Fast denna uvertyr, ”Leonore”, skrev han dock i flera olika utföranden. Vi fick höra den tredje i ett sedvanligt potent framförande av orkestern. Hela Beethovens förträffliga handlag med dynamiken, instrumenteringen och melodiken kom fram precis som den ska. I hans fall är det inte bara ”i detaljerna som djävulen finns”. Han dompterade dem mästerligt och Kammarorkestern hanterade dem mycket bra.
Det är roligt också att studera Rebecca Miller som liksom dansar in dirigeringen när hon intensivt går in i musiken.
Emilie Mayer (1812-1883) har förstås inte på långa vägar samma ikonstatus. På sin tid lär hon ha kallats ”den kvinnliga Beethoven” och det kan ju knäcka vem som helt förstås. Glöm det! Hon står sig fint i sin egen rätt, även om man i hennes femte symfoni visst kan höra influenser från Ludde. Men hos vilken kompositör då och nu kan man inte det. Det var en kraftfull, stundtals pampig, musik som framfördes, uppblandad med en inte minst skön adagiosats. Henne vill jag höra mer av.
Det gäller också kvällens största överraskning, pianisten David Huang. Han visade i Francis Poulencs (1899-1963) pianokonsert vilken fantastiskt flyhänt exekutör han är. Konstrasterna är stora i stycket, från humoristiska kommentarer till djupt och vackert vemod. Det är inte så ofta man ser en solist som ser glad ut när han spelar. Koncentrerad, känslosam, sammanbiten, ja, men glad, nej. Men det gjorde Huang och bjöd också på en rolig introduktion till stycket. Mer sådant, till och med flygeln lät ibland som om den skrattade, hur det nu gick till.
Han bjöd också efter publikens ovationer på en fin tolkning av Maurice Ravels ”Jeux d’eau”.
Som helhet en fin kväll av musikhyllning.