Konsert
Peter Jablonski
Musik in the Garden
Botaniska trädgården
Onsdag
Självklart är det uppsluppna mazurkor som bäst speglar läget nu när det plötsligt är ett enormt utbud av levande musik i och runt Uppsala. Imponerande att det gick så snabbt att leverera denna mängd, och att den har så hög klass. Klaus Pontvik har i och för sig vanan men det är bara att lyckönska till en ny lyckad satsning, med "Music in the Garden". Det är en härlig känsla att sitta i en vacker miljö där fågelsång och vindbris blir en självklar del av upplevelsen. Likaväl som skyltar som fortsatt uppmanade till att hålla avstånd, men inte till musiken förstås.
Och förstås att kunna ta del av en artist som Peter Jablonski, en av världens bästa pianister. Han verkade stundtals tagen av stundens allvar han också, uppblandat med en yster spelglädje. Som en i publiken uttryckte det: "det är något högtidligt över att kunna lyssna på levande musik igen". Upplägget och miljön gjorde också att man kom närmare artisten, här var det långt till frackklädda musiker satta på piedestal när artisten kom in i jeans och svart tröja, uppiggat av ett par gröna skor.
Peter Jablonski har spelat in ett antal album varav han hade med sig några till försäljning och signering efter konserten. Ett ovanligt inslag i vanliga fall med artister av denna kalibern. Förvånande var det också att han till skillnad mot hur artister brukar göra inte lanserade sitt senaste album där han spelat in musik av Alex Stanchinsky.
I stället blev det ett välkomponerat program som inleddes med en lekfull sonat av barockens Alessandro Scarlatti, Neapelskolans mästare. En lagom uppmjukande start för Jablonskis långfingrade resa över tangenterna. Fortsättningen med mazurkor av både Frédéric Chopin och Alexander Skrjabin livade upp innan det var dags för Franz Liszts dramatiska "Ballad nr 2" där Jablonski fick utnyttja flygelns hela register, inte minst med kraftfullt spel i basen. Imponerande dynamiskt spelat rätt igenom.
Avslutande i ordinarie programmet kom Aaron Coplands "El Salón México" i Leonard Bernsteins pianoarrangemang. Här fanns både uppsluppen humor och smäktande latinska toner. Lägg till extranumret där den fantastiske pianisten till synes enkelt lekte runt George Gershwins klassiker "Embraceable you" i Earl Wildes tappning och vi fick en riktigt härlig sommarkväll som bäst.