200 år av fred, dagen före FN-dagen och med fredsstaden Uppsala i centrum var det lämpligt att sätta en av Uppsalas mottagare av Nobels fredspris, Dag Hammarskjöld, i centrum för en jubileumskonsert. Tonsättare Kent Olofsson har gjort en komposition kring Hammarskjölds postumt utgivna skrift Vägmärken, här kallad Waymarks. Med symfoniorkester, elektroniska ljud, video och inspelade talinslag har Olofsson sammanfogat ett enastående ljud-/bildcollage där alla ingredienser ingår i en sammantagen upplevelsekontrapunkt.
Varierade olika klangmattor live/elektronik, korta melodislingor i skiftande färger, montage av stillbilder och rörliga videoinslag (ibland med Hammarskjöld själv) och korta textuppläsningar skapade en nästan andlös spänning. Korta projicerade textavsnitt omtalade olika saker som skall döljas, men SVARET som skall läras. Mot slutets nedtonande hördes en fjärran trumpetduett till solenna rörklockor, därefter höga/djupa stråkar där till sist en ensam violinton blev kvar till upplästa texten ”En klar enkel ton i tystnaden”. Mycket gripande verk, som dock bara kan upplevas ”live”, att skaffa en ljudinspelning av verket skulle inte alls ge samma upplevelse. Enastående koncentrerat framförande, där tonsättare och videomaster samarbetade med det precisa orkesterspelet.
”Andlighet och fred” var konsertens rubrik, och från Hammarskjölds humanistiskt sökande andlighet kom vi i andra konserthalvan till mer standardiserad fromhet. Ester Mägis ”Vesper” för stråkar (omarbetad från ursprunget violin/piano) var i betydelsen kvällsmusik en uppvis- ning i samlad, rofylld stråkklang med infällda, nästan gregorianskt klingande inpass från varje delstämma. Med ett briljant violinsolo av Bernt Lysell och ett dämpat slut i gnistrande dur fick vi en välbehövligt rofylld andningspunkt i konsertprogrammet.
Med Felix Mendehlssohns symfoni nr 5 d-moll ”Reformationssymfonin” avslutades konserten med en närapå kyrkohistorisk exposé där Martin Luthers egen psalm "Ein ´veste Burg ist unser Gott" blev den trosvissa kulmen/avslutningen. Prydligt fraserad och dynamiskt kontrollerad tolkning gav oss ett högtidligt konsertslut. Hälsning till Mendehlssohn: "Vi har haft fred i Sverige sedan du var fem år gammal, Felix lille!"