Hade hellre varit på 70-talet

Ellinor Skagegård gillar de stora svängarna hos Ryley Walker.

Recension2015-03-25 06:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att Chicago-gitarristen Ryley Walker hellre hade verkat på 1970-talet råder det inget tvivel om. På sitt andra album för han oss tillbaka in i rökdimmorna och förflyttar oss raskt men sömlöst mellan genrer. Det är stora svängar från den brittiska folkrocken i ”Griffith buck blues” till ”Sweet satisfactions” eklektiska postrock över till Nick Drake-doftande ”The high road”. Allt hålls samman av den nästan sjukliga frenesin i Walkers gitarrspel och röst. Med sin kompromisslöshet tar han ett starkt tag om lyssnaren.

Bästa låt: ”The high road”

Folk/jazz

Ryley Walker

The primrose reen

(Dead Oceans)