Zombieapokalypsen känns kanske lite genomtröskad vid det här laget, men samtidigt: "Sommar" i P1 gör inte precis anspråk på att vara någon avantgardistisk experimentverkstad. Dessutom är åtminstone jag tacksam för att slippa lyssna på ännu en jag-harang utan spår av allmängiltighet.
Och när det kommer till kritan pratar zombieexperten och lyssnarnas val Herman Geijer faktiskt inte så mycket om hotet från dreglande halvdöda. Snarare intresserar han sig för hur vi människor reagerar på stora kriser i allmänhet.
Skräckgenren är misantropisk – när ytan krackelerar blir monstret vår spegelbild. Men det är inte Geijers budskap, tvärtom. I sitt småputtrigt sympatiska, lätt rosengulliga evangelium gör han upp med den nyliberala, sociobiologiskt påverkade ideologi som i människan ser en hobbesk Gordon Gekko-typ.
Vår erfarenhet av katastrofer motbevisar den bilden, menar Geijer. När det väl gäller är vi solidariska. Att vi tror annorlunda är den styrande, för folket skraja elitens fel. Liksom att vi har lättare att föreställa oss världen gå under än att vi tillsammans skulle kunna förändra den.