Julshow
Mammas nya kille firar jul på måfå
Olof Wretling, Sven Björklund, Mattias Fransson, Bengt Strömbro och Sofia Wretling
Uppsala konsert & kongress, torsdag
Föreställningens namn är egentligen ett understatement. Vad vi bevittnar är ett skepp som driver fritt i farleden, där besättningen har kastat roder, sjökort och gps överbord. Det är med andra ord precis som det ska vara när Mammas nya kille (MNK) står för underhållningen.
När ordningsmannen Bengt Strömbro kliver upp på kommandobryggan uppstår åtminstone ett skenbart lugn. Men innan Strömbro äntrar scenen har den hese och ledbrutne sjukpensionären Lars Stenberg (spelad av Sven Björklund) redan smugit i gång showen tillsammans med den ständigt pinknödige Mangan (Olof Wretling).
För den som är bekant med det brokiga persongalleriet i MNK kommer den vresige Stenbergs hätska utfall mot julfirandet inte som någon överraskning. Själv nöjer han sig förstås med burkchampinjoner och Lingongrova på julafton – då blir det inte så mycket disk. Och Mangan kan förstås inte hålla sig. Tramsigt? Ja. Roligt? Ja.
De epiteten gäller för de flesta nummer. Hela ensemblen briljerar i både solo- och gruppsketcherna. Mattias Franssons kampsportare "Thunder" är i toppform när han utförligt beskriver och gestaltar sin "aggressiva självförsvarsteknik" Mega master fighting. Det är väl egentligen bara Zlatan som kan matcha hans komiskt uppblåsta ego och dryga självgodhet.
Franssons spattiga Mirjo är också en höjdare. Han lånar tveklöst en hel del av Thåströms kroppsspråk när han visar hur bedömningssporten På måfå går till. Vansinnet når oanade höjder när den spattige Mirjo gör ett försök att driva med sig själv på andras bekostnad eller diskuterar mörkerseende med en bäver.
MNK-kvintetten visar åter att det går att överföra ett snärtigt radioprogram med jinglar och musik till scenen. Att lyckas sälja ut UKK och underhålla publiken i två timmar utan paus är imponerande. Olof Wretling sa i UNT:s intervju inför showen att en del av MNK:s popularitet beror på att gruppens humor på ett sätt är tidlös eftersom den saknar tydliga samtidsreferenser.
Det är troligen en av förklaringarna, men det finns fler. MNK har skapat ett alldeles eget universum befolkat av udda karaktärer. Och även om de inte nöjer sig med att vrida galenskaperna ett kvarts varv utan snarare ett helt, så finns igenkänningen där.