Biografi
Anders Burman
Den sista idealisten: Viktor Rydberg och hans tid
Norstedts
Viktor Rydberg (1828–1895) räknas till de största och mest mångsidiga svenska författarna genom tiderna. Han verkade som journalist, författare, poet, översättare, tecknare, religionsfilosof, historiker, akademisk lärare och fri debattör. Hans samhällskritiska dikt "Den nya Grottesången", om än mångtydig, har inom den svenska arbetarrörelsen setts som en kritik av kapitalismen. Men trots sin stora och breda produktion förknippas Rydberg i dag mest med "Gläns över sjö och strand" och "Tomten". Den senare blev snabbt folkkär, men sågs ursprungligen inte som en juldikt. Det skriver idéhistorikern Anders Burman i sin nyutkomna bok.
Det är en gedigen akademisk biografi, och samtidigt inbjudande skriven. Boken följer Rydbergs liv från en fattig barndom och uppväxt till arbetet som journalist vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Från hans första följetongsromaner till "Singoalla" och den lyrik och prosa som i samtiden placerade honom bland de största. Från föreläsare vid Göteborgs respektive Stockholms högskola, och landets första professor i kulturhistoria, till riksdagsman och ledamot i Svenska Akademien. Som hedersdoktor vid Uppsala universitet 1877 skrev Rydberg också den berömda "Jubelfestkantaten" till universitetets 400-årsjubileum. Som privatperson skildras han som deprimerad, skygg och tillbakadragen; ett sent i livet ingånget resonemangsäktenskap blev en del av hans exceptionella klassresa.
Anders Burman närmar sig källmaterialet utan övertolkningar och med en saklig distans. Han visar hur författarens sammansatta och säregna världsåskådning – som rymde såväl konservatism som liberalism och radikalism – både formades av och påverkade samtidens debatt. Här ges också en tillbakablick på det 1800-tal som speglades i Rydbergs tankegods och författarskap: politiska händelser, industrialiseringen, den tidiga könsdebatten och motståndet mot slaveriet, samt den tidens rastänkande.
Enligt Anders Burman hyste Rydberg en orubblig tro på "de eviga värdena om det sanna, det rätta och det goda", vilka han i konservativ anda ansåg måste förankras i historia och tradition. Det är dock inte som en tillbakablickande idealist som hans eftermäle ter sig mest intressant, utan som en kluven, motsägelsefull och svårtolkad intellektuell.