Duane Stephenson växlade upp och stod för en fin konsert i solskenet.
Konsert
Uppsala Reggae Festival, dag 2, med Inner Circle, Alborosie, Lila Iké, Admiral Tibet, Duane Stephenson, Natural Way m fl
Fyrishov
Lördag 30 juli
Den totala harmonin infinner sig vid 18-tiden. Efter fredagens ostadiga väder är lördagen som en solig reggaesaga.
Uppsalas pionjärer Natural Way har nyss lagat rootsreggae på sitt naturliga sätt när Duane Stephenson mjuksjunger igång en konsert som först går lite på tomgång, ett tag tycks han inte nå högre höjder än en konventionell tolkning av Phil Collins ”Another day in paradise”.
Men solen skiner och Duanes souliga röst är det sannerligen inget fel på, det visar han inte minst i "Jah reign" och när han sedan konstaterar att han tycker att det är så kallt i Uppsala att han flydde tillbaka in på hotellet för att ta på sig mer kläder – ja, han hånar verkligen vår finaste sommardag – skrattar vi bara. ”Det här är inte sommar, så mycket kan jag säga”, men han ska hjälpa oss att fly och glömma det här eländet, säger han, vi ska få följa med på en resa till "vita stränder och gröna berg". Så sjunger han "Cottage in Negril" och "August town", två vackra reggaeballader om platser på Jamaica som han uppenbarligen älskar och den känslan smittar. Det bara att sluta ögonen och tacka för trippen.
Veteranen Admiral Tibet fick klara sig utan band men grejade det galant.
På tur står dancehallveteranen Admiral Tibet som flugit hit utan band på grund av någon sorts komplikationer. Han får jobba i uppförsbacke, uppbackad av sina instrumentalversioner men får det ändå att lyfta tack vara rutin och ren karisma. Utan liveband framträder låtar som "Serious time" och "Babylon brutality" i sin essens och i publiken bildas en ring av dancehallpuritaner som sprattlar loss med höga knän.
Inner Circle gjorde hitsen och det gjorde de bra, inte minst "Bad boys" som mynnade ut i ett galet crescendo.
En totalt väsensskild spelning följer när Inner Circle brakar igång som en Imax-rulle inför festivalens största publikhav.
De klassiska listettorna "Games people play" och "Bad boys" förorsakar euforisk allsång och handklapp och det lilla obehaget som uppstår i närheten av vuxna människor som pardansar nära till "Sweat (a la la la la long)", ser varandra djupt i ögonen, sjunger med och ser ut som att allt de vill här och nu är kramas extra länge. Ett annat litet minus är den onödiga "Mr Boombastic"-covern med tillhörande Shaggyröst. Hitparaden är hur som helst massiv, leveransen likaså. Tio poäng, som Zlatan hade sagt.
Dragplåstret Alborosie gjorde en sömnig spelning natten mot söndag.
Levererar gör däremot inte Alborosie, Den italienske danchehallpiraten har förlorat sin schvung. Vid ett tillfälle klappar han sig på magen och säger att han ätit för mycket spaghetti, men hans trötta scenshow kan inte bara bero på kostvanorna. Till och med "Operation Uppsala" slarvas bort, låten som i sin kritik av Uppsalapolisens tillslag på URF år 2008 blivit en lokal klassiker. Nu kör han den i en nedtonad och dyster version som knappast rycker tag.
Lila Iké utsrålade integritet. Hennes stämningsfulla spelning blev lördagens utropstecken på Uppsala Reggae Festival.
Lördagens stora utropstecken är i stället Lila Iké. Sångerskan som tillhör jamaicanska Inn Digg Nation Collective, startat av stjärnan Protoje, uppträder med en sällsynt grace och värdighet. Låtar som ”I spy” och "True love" blir i liveversion suggestiva, ibland liknar hon en film noir-diva på mystisk nattklubb. Knappt ett leende men en närhet och ärlighet som skapar nerv. Som när hon berättar om sin tidigare spelning i Uppsala, då ihop med Protoje. ”Jag sjöng så falskt att jag satte mig bakom scenen och grät”, säger hon och beskriver en revanschlust inför kvällens konsert. ”I'm gonna fall with Uppsala” sjunger hon sedan gång på gång och den här kvällen är kärleken besvarad.