Jag var inte överdrivet imponerad av den innehållslösa glädjen i I’m from Barcelonas debut för tio år sedan, även om den dög bra att dansa till på sommarens festivaler. 28-mannabandet är nu tillbaka med fler lättviktiga popmelodier. På detta fjärde album är det dock lite mindre av den där oförblommerade euforin, vilket faktiskt gör det hela lite tråkigare. Framför allt är det avsaknaden av originalitet och för stor tilltro till unisona trallkörer som gör att jag tappar intresset efter att första och starkaste spåret ”Violins” är över.
Bästa låt: ”Violins”