"Teatersport" med sitt totala fokus på tjo och tjim landar väl i 2020-talets orostider.
Teater
Teatersport
Uppsala stadsteater, Lilla scenen
Onsdag 20 mars
Idé och coach: Pia Johansson
Med: Pia Johansson, Hanna Dorsin, Lennart R. Svensson, Linda Kulle, Egon Ebbersten (m.fl.)
Musiker: Per Wickström
Vi är nog många som närmar oss konceptet ”improvisationsteater” med skräckblandad förtjusning. På improvisationsteatern kan vad som helst hända, och till skillnad från traditionell teater är rollerna mellan åskådare och skådespelare minst sagt utsuddade. Den som sitter i publiken i den första akten kan i akt två bli scenens stjärna. Och vice versa.
De flesta i publiken under premiärkvällen för Uppsala stadsteaters nya improvsatsning ”Teatersport” verkar kolugna inför tanken på att vara en del av föreställningen. Själv är jag livrädd. Vad är det egentligen som förväntas av mig? Ska jag nu kliva ur min trygga roll som åskådare för att gyckla loss bland humorproffs som Pia Johansson och Hanna Dorsin? Nej, det här känns inte helt hundra. Den första halvtimmen ägnar jag åt att i detalj analysera hur jag bäst ska smälta in i mängden. Min oro visar sig dock vara överdriven. Visst tvingas jag lämna min komfortzon för att hälsa på mina stolsgrannar, men när det väl är över kan jag flyga under radarn resten av kvällen.
Med ”Teatersport” väcker stadsteatern liv i ett koncept som ofta förknippas med 80-talet. Ett roterande gäng ur stadsteaterns ensemble bildar lag och tävlar i improviserade uppgifter. Det är här som vi i publiken kommer in. Inte bara får vi rösta om vilket lag som vinner, vi får också vara med och bestämma vilka uppgifter de ska ta sig an. Coachen Pia Johansson leder tävlingen med säker hand. Det är dock lagledaren Hanna Dorsin som är kvällens starkast lysande stjärna. Oavsett om hon imiterar en akvariefisk eller spelar en blodtörstig kirurg på Ackis blir resultatet helt hysteriskt. Starka personinsatser blir särskilt viktigt i föreställning som denna, där exempelvis scenografin har lämnats helt åt sitt öde.
”Teatersport” må flörta med 80-talets lägerelds-tv, men dess totala fokus på tjo och tjim landar väl även i 2020-talets orostider. Det här är inte sketcher som kommer gå till historien, men likt ett sällskapsspel (som ju blev årets julklapp 2023) erbjuder det en stund av flamsig eskapism. När showen är slut har man möjligen glömt det mesta, men man minns att man har haft en trevlig stund.