"En doft av kÀrlek" Àr ett mÄste för alla matÀlskare

Mer Àn tvÄ timmars sinnlig matlagning i vackra bilder Àr inramningen till en romantisk berÀttelse frÄn franskt 1800-tal.

Gourmetkocken Dodin (Benoßt Magimel) visar att det finns nÄgot sensuellt i att förse mÀnniskor med vÀllagad mat.

Gourmetkocken Dodin (Benoßt Magimel) visar att det finns nÄgot sensuellt i att förse mÀnniskor med vÀllagad mat.

Foto: Carole Bethuel/Noble Entertainment

Recension2024-05-02 11:00
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Romantik/Drama

Titel: En doft av kĂ€rlek – Pot au Feu
Visas pÄ: Fyrisbiografen, NFB GrÀnby, Royal
I rollerna: Juliette Binoche, Benoßt Magimel, Galatéa Bellugi
Regi: Tran Anh Hung
Speltid: 135 min
Betyg: 4

Flinka hÀnder lÀgger vant fiskar, grönsaker och köttstycken i stora koppargrytor. De fyller pÄ med buljong, grÀdde och örter, en nypa salt, en klick smör. Det frÀser och Ängar runt den stora vedspisen och öppna brasan sÄ att man anar dofterna ut i biosalongen. Gourmetkocken Dodin (Benoßt Magimel) och hans assistent Eugenie (Juliette Binoche) rör sig runt varandra, kökspigan Violette (Galatéa Bellugi) och spisen som i en vÀl inövad balett. MatrÀtterna som skapas ska förnöja ett gubbgÀng, traktens gourmeter.

Turerna i ett herrgÄrdskök och dess lantliga omgivningar utspelas under slutet av 1800-talet i Frankrike. Varje bild Àr som en mÄlning frÄn tiden, frÄn realismens hÄrt arbetande mÀnniskor i jordfÀrger till impressionismens lÀtta penseldrag i pastell och medvetna ljussÀttning.

Eugenie och Dodin har arbetat tillsammans i 20 Ă„r. Med tiden har han blivit alltmer förĂ€lskad i henne – och friat flera gĂ„nger. Men hon vill ha sin frihet. Hon börjar drabbas av gĂ„tfulla svimningar. DĂ„ bestĂ€mmer sig Dodin för att laga en speciell mĂ„ltid bara för henne.

undefined
Eugenie (Juliette Binoche) blir bjuden pÄ en alldeles speciell och mycket romantisk mÄltid.

Pierre Gagnaire, en fransk mÀsterkock med 14 MichelinstjÀrnor i bagaget (!) har varit filmens kulinariske handledare. Och det Àr fantastiska rÀtter som skapas framför vÄra ögon.

Matlagning som metafor för kĂ€rlek och sinnlighet har anvĂ€nts förr i filmer, till exempel i "Mat, dryck, man, kvinna", "Kocken, tjuven, hans fru och hennes Ă€lskare" och "KĂ€rlek het som chili". För att inte tala om i den fransk-vietnamesiske regissören Tran Anh Hungs stora genombrott "Doften av grön papaya" frĂ„n 1993. 

Det finns onekligen nĂ„got sensuellt i att förse mĂ€nniskor med vĂ€llagad mat, men sĂ€llan har det förmedlats i sĂ„ ljuvliga bilder som hĂ€r. Tran Anh Hung fick vĂ€lförtjĂ€nt regipriset i Cannes 2023 – och filmen var Frankrikes Oscarsbidrag. Möjligen att scenerna med avsmakande kan bli i lĂ€ngsta laget, i synnerhet mot slutet nĂ€r Dodin och hans yngsta adept Pauline (Bonnie Chagneau-Ravoire) smakar sig igenom ett antal jobbsökandes matrĂ€tter.

Sammantaget Àr "En doft av kÀrlek" dock en fascinerande fest för ögat och Ärets hittills lÀckraste film med romantisk kÀrlek som en blygsamt men vÀl anvÀnd krydda.