Ett liv med Alfons Åberg

Gunilla Bergströms liv må ha pågått bortom offentligen, men tro inte att det har levts i lugn och ro. Inger Dahlman har läst en rättfram bok utan bjäfs om Alfons Åbergs skapare.

Gunilla Bergström berättar öppet om sitt liv för Klas Gustafson i boken "Bakom Alfons – Gunilla Bergström in på livet".

Gunilla Bergström berättar öppet om sitt liv för Klas Gustafson i boken "Bakom Alfons – Gunilla Bergström in på livet".

Foto: Lisa Thanner

Recension2019-05-25 06:50
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Namnet Gunilla Bergström ger folk på gatan huvudbry. Men nämn hennes skapelse Alfons Åberg, då är gubbar och tanter och ungar med på noterna. Det påminner journalisten och författaren Klas Gustafson om i sin bok "Bakom Alfons – Gunilla Bergström in på livet".

Alfons är tidlös. Därför fångar han alltjämt läsaren, 45 år och 25 böcker efter sin födelse 1972, då förlaget Rabén & Sjögren betalade 5 000 kr för honom. Snart skulle han värpa guldägg åt förlaget och bli sin författares försörjning.

Klas Gustafson har skrivit biografier om Beppe Wolgers, Tage Danielsson, Monica Zetterlund och andra. Rakt på och utan konstiga vinklingar, sådan är hans stil. Gunilla Bergström, född 1942, var 75 år när de möttes. Hans bok om hennes färgstarka liv och konstnärskap bygger huvudsakligen på deras samtal, brev och sms.

Gunilla Bergström som hyllar iakttagandet och den anspråkslöse novellmästaren Anton Tjechov borde vara till freds. "Bakom Alfons" saknar bjäfs. Frankt presenterar den en människa som har begripit vardagens värde och synliggör det finstilta bakom ensamhet och sorg.

Gunilla Bergström växte upp i Göteborg, tecknade, sjöng i kör, dansade balett och spelade teater och ville bli scenograf. För tungt för kvinnor, sa hennes yrkesvalslärare, och så hamnade hon i journalistiken och Stockholm. 1967 kom hon till Aftonbladet. "Ett av världens roligaste yrken" kallar hon jobbet men enbart fröjd var det inte. På tidningen rådde utbrett superi som inbegrep också folk i ledningen. Först var hon rädd, säger Gunilla. Tio år senare gick Aftonbladets kvinnliga medarbetare ut offentligt om både superi och tafsande. Metoo-reaktion redan då, alltså!

Andra tidsglimtar från 1960-talet och framåt belyser vänstervågen inom pressen, TV2:s födelse och hur vardagen med skilsmässor, olyckor och död trängde ut sagorna inom svensk barnlitteratur.

På tv:s nya kanal basade eldsjälen Ingrid Edström för barnredaktionen. Hon krävde det bästa av det bästa för ungarna. Tack vare henne blev Alfons Åberg animerad tv-serie, något som bidrog till hans genomslagskraft. Men USA mobbade honom. För ful och gangsteraktig, tyckte man där.

"Hela han är en kulturpåverkare", betonar Klas Gustafson när pappa Åberg kommer på tal. Gustafson visar hur pappa Åberg i sitt blommiga förkläde, hemtam i både matlagning och lek och med förmågan att skratta åt sig själv, konkurrerade med hjältarna i serier och i "High Chaparral" som manlig förebild för pojkarna.

Tro inte att Gunilla Bergströms liv har levts i lugn och ro, även om det har pågått bortom offentligheten. Depressioner och självmordsförsök har varit en del av det. Hennes föräldrar skildes och det gjorde hon också. Ett av hennes två barn föddes med hjärnskada. Mame från Gambia, mannen som kom att bli medelpunkt i hennes liv och som hon gifte sig med, dog i cancer efter fem års äktenskap. Allt har satt avtryck i hennes böcker. Där anar man också förebilderna, den danske tecknaren Storm P. och Astrid Lindgrens illustratör Ingrid Vang Nyman.

Föräldrarnas omgiften gav också Gunilla något: åtta syskon i stället för två, bästa vännen genom livet, nämligen, faderns första nya fru, den danska konstnären Kristine Harrebek och en styvpappa, läraren Pelle, som hon kunde lita på i alla väder. Och om Mame skriver Gunilla till Klas Gustafson: "Så värst död är han inte ändå", och visar hur hans tankar lever i allt hon gör.

Litteratur

Klas Gustafson

Bakom Alfons – Gunilla Bergström in på livet

Norstedts