− Jag vet att svenskar älskar att ha roligt, ropade Angélique Kidjo.
Vi tittade förvånat på varandra men innan vi hann viska ”gör vi?” fortsätter hon:
− I kväll ska ni sjunga och ni ska dansa!
Hon har stått på världens främsta scener, samarbetat med artister som Peter Gabriel och Santana och har med sitt engagemang inom välgörenhet blivit en förebild för många. Hon sjunger på engelska, fon, franska och youruba och har blandat musikstilar som funk, r’n’b, jazz, reggae och latino, ofta inom en västafrikansk ram. Konserten var till stora delar vigd åt hennes senaste album, ”Eve”, där hon hyllade de afrikanska kvinnornas kamp mot förtryck och orättvisor.
Med en aldrig sinande energi dansade, hoppade, skakade och snurrade Angélique Kidjo runt på scenen samtidigt som hon sjöng med sin starka och klara röst. Redan i fjärde låten lyckade hon faktiskt få upp den sittande publiken på fötter, som dock satte sig snällt igen så fort låten var slut. Ett problem var lokalen med den sittande konsertkulturen, där man är tyst, lyssnar och applåderar när det passar. Angélique Kidjos musik kräver delaktighet, den är helt enkelt inte gjord för att betraktas.
En artist av Kidjos klass hade också tjänat på en större instrumentering och bättre låtarrangemang för att matcha hennes kraft. Trummor, elgitarr och bas räckte inte alltid till och i de instrumentala partierna sjönk intensiteten. Där man velat ha körer och atmosfärskapande melodier var det ofta tomt. Vackra ”Malaika”, tidigare gjord av förebilden Miriam Makeba, sjöngs med stor intensitet medan den akustiska gitarren faktiskt spelades ganska slarvigt. Med sin närvaro och röst som går rätt in i hjärtat lyckades Kidjo ändå skapa magi.
Till slut vann också Angélique Kidjo över stolsraderna. ”Bomba” var en hyllning till de afrikanska kvinnornas elegans och stolthet och det dansades friskt i gångarna. Efter att ha lärt ut en sång och vandrat runt bland den sjungande publiken bjöd Kidjo slutligen upp till dans på scenen. Säkerhetsvakten såg lite nervös ut när folk strömmade upp för att delta i festligheten. Äldre och yngre med olika dansförmågor turades om att ställa sig inne i ringen och dansa mot trumman, medan resten av publiken klappande hejade på. Angélique Kidjo hade faktiskt rätt. Vi kunde ha riktigt roligt.