Olov Johansson är ju en av våra internationellt mest uppmärksammade folkmusiker och nyckelharpsspelare, som medlem i Väsen och en rad andra konstellationer. Anders Bromander har genom åren hörts bland annat i Trio Con X, med artister som Nisse Landgren och som organist i Uppsala domkyrkoförsamling.
Det hörs att de odlat upp en lyhörd musikalisk kommunikation med varandra. Spelet rör sig obehindrat genom det folkmusikaliska, såväl traditionellt uppländskt gods som nykomponerat, in i jazzen och med ekon av kyrkomusik och barock. Det sistnämnda till exempel i Bromanders delikata stämföringar på orgeln i ”Ockelbogubbarnas favoritpolska”.
Lika häftigt är det när jazzen tittar fram, i Bromanders smakfulla pianoglidningar i ”Polska efter Gällsbo-Jonas”, eller den lekfullt energiska ”Choro para Elin” där Johanssons skönt svängiga nyckelharpa tycks bära ekon av Asmussen och Grappelli.
Här finns således en rikedom av nyanser, alltifrån det robusta och ålderdomliga anslaget hos nyckelharpan i titelspåret, till det melodiskt finstilta och lyriska och den konsertanta prägeln i ”Brudpolska” - med maximalt klangligt och rytmiskt utbyte i dialogen mellan två vidöppna musikanter.
Bästa spår: "Brudpolska”