Nuförtiden är Cd project red en av spelvärldens mest omtyckta utvecklare, men det har knappast varit en lätt resa för den polska studion. Faktum är att man var på god väg att duka under för gott redan efter det första “The witcher”. En väl tilltagen budget i kombination med en problemfylld och till sist nedlagd konsolkonvertering gjorde att skuldberget växte sig så stort att studion fick dra åt snaran ordentligt för att ens kunna betala ut löner.
Vi ska vara glada för att de till slut fick ordning på ekonomin. Redan med” The witcher” visade man att potentialen fanns där och lagom till uppföljaren hade de värsta bristerna filats bort. När det nu har blivit dags för den tredje delen i serien är man till slut redo att utmana tungviktarna i genren på allvar.
“The witcher 3” berättar återigen historien med Geralt i huvudrollen, en så kallad witcher med övernaturliga förmågor och ett kall att rädda världen från ondska. Denna gång är han på jakt efter en kvinna han har uppfostrat men som nu är spårlöst försvunnen. Olägligt nog går även den argsinta klanen Wild Hunt i samma tankebanor och det hela utvecklas snart till en katt och råtta-lek med skrämmande antagonister, försupna kungar och annat som hör fantsasygenren till.
Att Cd project red sitter bakom spakarna märks framför allt i hur berättelsen är utformad. "The Witcher" är nämligen inte någon solskenshistoria, snarare tvärtom. Det finns hela tiden något sorgligt vilande över världen och de flesta av de karaktärer du stöter på är antingen förtvivlade eller desperata. Inte sällan har de en agenda, och drar sig inte för att utnyttja Geralt och hans tjänster. Att inte lita på någon är därmed ett sunt motto att gå in med.
Även spelmekaniskt imponerar "The Witcher 3". Det hårt kritiserade stridssystemet i "The Witcher 2" har fått sig en välbehövlig renovering och numera handlar det mer om att läsa av fiendernas attackmönster för att kunna kontra i rätt ögonblick.
Dessvärre tar det ett tag innan grunderna sitter och nog hade Cd project red kunnat förklara en del inslag mer ingående. Har du inte tidigare bekantat dig med serien får du nästan räkna med att lägga några timmar på att stångas med systemet. Men det är det värt – när det väl släpper öppnar sig ett av de mest finslipade rollspelen hittills upp.
Det finns så mycket att nämna om “The witcher 3” att det går att fortsätta ett bra tag till. För det här är inte bara ett av de mest omfattande rollspelen de senaste åren, det klarar även av att hålla jämna steg med de absolut bästa titlarna i genren. CD Project har minst sagt kommit en bit sedan debuten.