Med en förestående utflyttning, som antingen resulterar i en nedläggning eller en ny lokal, passar Galleri Strömbom på att lyfta fram den grafik som finns på lagret. Grafiken har varit ett ständigt inslag och något av en stöttepelare i galleriets verksamhet, och eftersom det knappast lär bli några traditionsenliga grafikveckor i vår är ”Det grafiska bladet” en fullgod ersättare, även om utställningen inkluderar många verk som har visats tidigare.
Med många olika anslag och tekniker representerade, och en opretentiös och oramad hängning som ändå binder samman helheten känns anslaget igen från tidigare. Vägen kan tyckas lång från Nina Kerolas snällt absurdistiska och småroliga motiv till Lars-Erik Falks allvarliga kompositioner av en enda nästan patenterat lutande linje. Men eftersom bägge konstnärskapet i grunden präglas av en djup omsorg (detta så sorgligt underutnyttjade begrepp!) så blir det inte någon konflikt mellan uttrycken.
Vad gäller den sistnämnda presenteras för övrigt två blad som inte visats tidigare, och det går inte att bli annat än djupt imponerad över att en konstnär som är på väg mot mitten av de nittio fortfarande besitter en estetisk blick som är klarvaken och med små små medel fortsätter att leverera.