Sakprosa
Staffan Bergwik
Terranauterna: Om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen
Norstedts
Den så kallade överblickseffekten är ett komplext begrepp. Den gjorde 1985 astronauten Don Lind tårögd inför anblicken av jordens skönhet, tanken på Guds skapelse och känslan av broderskap. Andra astronauter har sagt att krigsmullret skulle upphöra om världens ledare fick se vår planet från en rymdfärja.
Men känslan av överblick är inte ny och har inte enbart bidragit till tankar om världsmedborgarskap. Den skapade också nödvändig distans – och tro på den egna överlägsenheten – när europeiska kolonialister med karta och linjal styckade upp Afrika mellan sig; en kontinent med naturtillgångar och befolkning som de ansåg sig ha rätt att exploatera och kuva.
Staffan Bergwik var länge forskare vid Uppsala universitet och är numera professor i idéhistoria i Stockholm. När han utreder människans uråldriga dröm att utforska, kartlägga och överblicka världen visar det sig bli en motsägelsefull historia. Han går igenom försöken till överblick via åtta tusen år gamla väggmålningar med fågelperspektiv från Catalhöyük, antikens Cicero och hans "Scipios dröm" där han låter läsaren betrakta världen uppifrån, upptäcktsresornas Columbus och Magellan vilka bidrog till geografiska insikter men också till europeiska makthavares lust att kontrollera "den nya världen", kartografen Gerardus Mercator som skapade den första atlasen, bergspoeter och bergsbestigare, bildade geografer som Alexander von Humboldt, ballongfarare, flygare och astronauter.
Staffan Bergwik skriver utifrån djup sakkunskap utan att bli tung eller svårbegriplig. Hans text är både lättläst och tydlig. Här och var lyfter han också blicken genom att sätta upptäckter, uppfinningar och fenomen i ett perspektiv som tar hänsyn till både historia och kontext. Det kunde han dock ha gjort oftare och utförligare, det är just i de här partierna texten blir som allra mest intressant.
Något som framstår som uppenbart, och i ett sentida ljus lite tragikomiskt, är hur många upptäckare när de har återvänt hem har hyllats som hjältar. Sven Hedin gav sig ut på europeisk föreläsningsturné efter att den 16 januari 1909 ha återvänt till Sverige från Tibet. Men hans perspektiv var just det som sentida överblickskritik ibland har riktat sig mot; den vite mannens imperialistiskt färgade, med Europa som givet centrum.