Piketbussen utanför och de uniformerade poliserna i foajén var en påminnelse om det allvarliga läget i Sverige och världen. Men Uppsalapubliken hade följt polisens råd att bete sig som vanligt, och vanligt den här onsdagskvällen var för många att gå och se Carola sjunga in julen.
Det var artistens tredje besök i Uppsala för i år. Sommarens konsert i Botan kändes både avlägsen och färsk i minnet när hon klev upp på den stora scenen. Den folkkära artistens ”Min bästa jul” är den första i en rad av julkonserter i Uppsala. Att just Carola inleder de kommande veckornas julsångskavalkader var nog både bra och dåligt – bra att dra igång julstämningen med en av de absolut bästa rösterna vi har men synd för dem som har tänkt pricka av fler julkonserter än denna i år. Den rutinerade artisten vet nämligen att sätta ribban högt.
Scenen var stilrent uppställd med levande ljus, långa draperier och en diskret lysande julgran i ena hörnet. Med Carola får man ofta extra av allt och den nedtonade inramningen, som varierades med stämningsfull ljussättning, gav artisten och hennes band möjlighet att glänsa utan distraktionsmoment.
Vid pianot satt en fullkomligt strålande Anders Widmark som med sitt jazzackompanjemang lyfte jullåtarna till något utöver det vanliga. Jimmy Källqvist (bas), Simon Hammarbacken (trummor) och Göran Eriksson (gitarr) imponerade inte bara med sina samspelta instrument utan även med sina sånginsatser. Carola tog också gärna ett steg tillbaka och lät strålkastarljuset falla på de andra.
Har man gått på några julkonserter tidigare vet man att det alltid finns en risk att artisterna faller ner i det klichéartade. Det ska vara bjällror, renfällar och medleyn men det slapp vi den här kvällen. Istället för en julkonsert med Carola blev det en konsert med en Carola som sjöng jullåtar. Det gjorde kvällen smakfull om än väl spretig för att klassas som en renodlad julkonsert. Men att det är den enda invändningen skvallrar också om konsertens höga kvalitet.
När publiken väl försiktigt sjöng med till låtar som ”The little drummer boy” och ”Oh happy day” svängde hon extra mycket på den röda långklänningen och sa: ”Det är ok att glädjas i de här tiderna, kom ihåg det. Det är nu vi ska dansa mer än någonsin!”. För som vanligt med Carola är det publikkontakten, de uppriktiga mellansnacken och den stora rösten som imponerar. Och julformatet kändes naturligt - artisten är ju julstämning personifierad. Att det är över en månad kvar till jul spelar mindre roll. Lite värme och hoppfullhet á la Carola är precis vad vi behöver just nu.