Bra men trummorna saknas

Nike, en gång trummis i Tant Strul, har gjort ett starkt album.

Recension2014-09-03 07:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Halloween-sminkning ser Nike ut som en aspirerande Kiss- eller The Cure-medlem på skivkonvolutet. Och denna kaxighet slår igenom i tolkningen av de specialskrivna texterna av författare som Bruno K. Öijer, Inger Edelfeldt, Göran Greider och Eva Fuchs - i en blandning av kabaret, punkrock, 70-talsprogg och ömsint visa. Det är blodfyllt, och med den krydda av oförutsägbarhet som är Nikes styrka. Hon har ett bra band också, men jag saknar hennes trumspel.

Bästa låt: "Hoppas vi små"

Nike & Röda orkestern

Rock

Vi är alla

(Playground)