När jag ombads att presentera något som skrivits av C W Böttiger (1807–1878) blev jag tveksam. Jag visste inte mycket om honom, såg i honom en av romantikens Uppsalaprofessorer som skrev dikter för att hylla Gustav II Adolf vid ett jubileum och annat poetiskt småkrafs. Någon hade dessutom spefullt talat om honom som ”poesins svärson”, eftersom han var gift med en dotter till Tegnér.
Ett närmare studium gjorde att jag fick tänka om helt. Böttiger blev professor i lingvistik och moderna språk. Enligt sakkunnig bedömning öppnade hans verksamhet vägen för ett vetenskapligt studium av de moderna språken vid universitetet. Latinet hade länge dominerat.
Den skrift som det här gäller sammanställde han för Svenska Akademiens räkning till 600-årsminnet av Dantes födelse 1265. Böttiger hade genom resor lärt sig att behärska de stora europeiska språken, bland dessa italienskan. Han ger nu läsaren en skildring av Dantes liv som är i hög grad spännande, då han inte bara gör en uppräkning av händelser och dikter utan också källkritiskt diskuterar de olika uppgifter som stått att få härom. Dante föddes i Florens, men genom partistrider måste han lämna fädernestaden i början av 1300-talet. Han kunde aldrig återvända dit utan dog och begravdes i Ravenna. Mer än hos någon annan i världslitteraturen kan levnaden och poesin sägas vara sammanvävda hos Dante.
Dantes storverk är ju det som kallats ”Divina Commedia” med dess tre partier: Helvetet, Skärselden och Paradiset. Men dessutom har han skrivit åtskilligt annat. Han var en polyhistor som också ägnade sig åt en rad vetenskaper och företog studieresor, bland annat till Paris. Böttiger framhåller också Dantes betydelse för att av italienskan skapa ett litteraturspråk, i kamp med det dominerande latinet.
Två ting har vi kunnat lära oss. För det första att Böttigers insatser ingick i en förnyelse av språk- och litteraturstudiet vid universitetet. För det andra att Dantes diktning i varje tid är värt ett studium.
Helt i linje med stiftaren Gustaf III:s vilja har Svenska akademien gjort det möjligt för oss att i vad den kallar Minnesbiblioteket kunna läsa vad som skrevs för 150 år sedan och fortfarande är värt att studera. För att unga människor lättare ska kunna ta del av texten har en förklarande ordlista bifogats. Det har genomförts av akademiledamoten Lotta Lotass, som ska ha all heder av denna goda kulturgärning.