Konsert
Anders Widmark, piano och sång
Tobias Grenholm (bas), Simon Liljeblad (trummor)
Strömmad konsert (anderswidmark.streamingbolaget.se/play)
Konserten spelades nyligen in på Uppsala konsert & kongress och lades ut på nätet på fredagskvällen. Att det inte blev en strömmad livespelning, som det går tretton av på dussinet i pandemitider, har sin förklaring.
– Jag kom fram till att jag ville ha bästa möjliga tekniska kvalitet. Därför var det bättre att spela in i förväg. Ambitionen var att göra något som håller att se och lyssna på även i framtiden. Musiken är dock så live som den bara kan bli, skriver Anders Widmark i ett mejl till UNT.
Och visst har det blivit en ovanligt snygg produktion, både ljudmässigt och visuellt. Det är avskalat och intimt utan mellansnack eller applåder. Redan i inledande "Gospel" infinner sig känslan att Widmark & co sitter i ens vardagsrum och spelar, snarare än att musikerna försöker skapa en illusion av stökig jazzklubb. På så sätt hamnar musiken verkligen i fokus.
Det tittaren får sig till livs är 48 minuter med en Anders Widmark i toppform. Frågan är om hans pianospel någonsin har låtit bättre. Här finns plats för både stora känslor och teknisk briljans. Virtuost är bara förnamnet.
Tillsammans med Tobias Grenholm på olika varianter av elbas (bland annat en Höfner av klassiskt Paul McCartney-snitt) och trummisen Simon Liljeblad, bjuder Widmark på en fin mix av låtar från flera album. Flera av dem utgör en försmak från kommande albumet "Hear me talkin'".
Men det blir också uppdaterade versioner av äldre låtar som "Love of my life" och "For the nameless voices" från 2014 års platta "Horses on the run". "To open up my heart", som han gjorde med Sara Isaksson för snart 20 år sedan, hörs också. Han plockar lite oväntat upp "Staty" från fjolårets långfilm "A music story". Då var det Adam Baptiste som rappade. Nu heter låten "Statue" och har omformats till instrumental pianojazz. Det har den vunnit på om ni frågar mig.
Konserten avslutas med en av mångkamparen Widmarks specialgrenar – psalmer i jazztappning med frikostigt utrymme för improvisation. Den här gången gör han "Abide with me" ("Bliv kvar hos mig – se dagens slut är när") i eget arrangemang. En alldeles underbar slutpunkt på en konsert som man hoppas få uppleva live inom en inte alltför avlägsen framtid.