Roman
Andrzej Tichý
Händelseboken
Albert Bonniers förlag
"Jag hoppas att du förstår att det enda som räknas, på riktigt, det är hur boken läses efter att allt som är del av dess tillkomst är borta. När du är död. När allt som omgav dig har rasat, efter kollapsen, efter att allt som du tycker är viktigt har fallit och försvunnit. Då ska den läsas."
Det är som om Andrzej Tichý skickar med ett budskap till läsaren hur hen ska ta sig an "Händelseboken", som är en fragmentarisk fresk av skilda personer från skilda tider. De flesta skamfilade, durkslagna, tilltufsade och utnyttjade. I centrum finns författaren och filosofen Pereira, lite på dekis, men ändå med ett patos och en medkänsla som håller ihop berättelsen.
Ändå är det ingen sammanhängande roman, tvärtom fragmentiserad så genomgående, att det är först när läsaren själv fragmentiserats som texten blir riktigt åtkomlig. Här finns berättelser om missbrukare, kriminella och vilsna som långsamt vävs samman. Men alltid fragmentariskt och tvetydigt. Som den om Mink, en småhandlare i den kriminella världen. Han brottas med en moralisk frågeställning: att inte ha räddat flickan Alicja som tagit en överdos på lekplatsen.
Läsaren möter också människor som utnyttjar och förtrycker. En märklig berättelse i mängden är den om ekonomen Samuel Haddad som drogas av sin arbetsledning och vaknar mitt i en orgiastisk tillställning av det ytterst mörkblåa och bruna slaget. Här finns en humor och satir som är storslagen.
Karaktärerna i "Händelseboken" är kosmopoliter, som alla är lika vilsna och hemtama på en och samma gång. Malmö är ett slags centrum i boken. Det är hit som många av bokens gestalter har sökt sig.
Boken mynnar ut i en flödande monolog, ett crescendo, eller en ketchupeffekt av allt det som har byggts upp fram till dess. Det är en protest mot själviskhet men lika mycket ett försvarstal för genuin medkänsla. Likheten mellan människorna lyfts fram, inte minst den yttersta likheten att vi alla dör. Bokens omslag skildrar en medeltida dödsdans utförd av skelett; enligt boken kommer världen som vi nu känner den år 2128 att kollapsa.
"Händelseboken" är ett slags idéroman som inte är lätt att greppa. Bisarra citat förvirrar läsningen ytterligare. Men den berör också på djupet. Den väcker intresse och avsky om vartannat. Det är väl värt ansträngningen att ge sig i kast med den här romanen. "Händelseboken" gör något med läsaren.