Roman
Agnes Lidbeck
All min kärlek
Norstedts
Under en ödesdiger fjällsemester möter de omaka väninnorna Petra och Julia de unga männen Johannes och Axel. Så vem tar vem? När åtrå och vänskap rörs om förflyttas makten, klasskillnader uppenbaras och resulterar i svek, barn och toxisk kärlek.
På grund av de många tidshoppen blinkar skylten "spoilervarning" röd när man talar om Agnes Lidbecks nya roman, som förlaget har valt att kalla en "emotionell thriller". Icke-linjärt berättande är numera regel snarare än undantag och utgör en stor del av samtida berättarkonst, både litterärt som filmiskt. Anledningen är att det fungerar som ett klister som håller kvar läsaren – ett vinnande koncept som både Homeros och Marcel Proust använde sig av när det begav sig, och så även Lidbeck.
Frågan är dock om de många tidshoppen och alternerande berättarperspektiven är nödvändiga här med tanke på volymens blyghet (250 sidor). För att förtydliga var i berättelsen vi är måste författaren ofta låta den allvetande berättaren inleda kapitlen med små påminnelser i stil med "Vad händer efter fjällen? Då när Petra lämnat Julia i rummet" eller "Och Julia? Vad var det Julia hade fyllt sitt liv med".
Precis som i Agnes Lidbecks senaste roman, den över 700-sidor långa "Nikes bok", blir tiden, eller snarare tidshålen, centrala också i "All min kärlek", som spänner bortom år 2040. Tidsangivelserna nämns dock bara kryptiskt som referenser i den minst sagt udda men högst aktuella inledningen. Det rör sig om ett slags myndighetsrapport med nästan parodiskt svårbegripligt byråkratspråk över en extremistisk regeringstid där avlyssning, inskränkning av yttrandefrihet och "försvinnanden" har ägt rum till följd av AI-revolution, energi- och klimatkris. Petra och Julia förhåller sig olika till den hotande samhällsomstörtningen. Medan Julia blir politiskt aktiv lever Petra skyddad i sin sköra borgerliga bubbla fylld av söndagsluncher och museibesök.
Även om det "yttre hotet" och de dramaturgiska finesserna egentligen inte bidrar nämnvärt till det relationsdrama som utspelas blir "All min kärlek" en perfekt uppvisning i Agnes Lidbecks skrivkonst – och inte minst hennes språk; så precist, enkelt och fullständigt förhäxande att jag genast vill läsa om hela författarskapet.