Poesi
Lennart Sjögren
Regnbågen
Albert Bonniers förlag
Lennart Sjögrens lågmälda röst är en tvillingröst till Tomas Tranströmers och genomborrar, liksom dennes, jord och himlavalv. Storslaget målar Sjögren nu upp människans kretslopp mellan liv och död.
"Regnbågen" heter den 60 sidor långa diktsvit, där 94-årige Lennart Sjögren beskriver den milda döden och Intets land. Sviten är en motbild till Dantes grymma beskrivning av dödsriket i "Den gudomliga komedin". Hos Sjögren finns inga domar, ingen ensamhet och ingen påtvingad fortlevnad för den som redan i livet ville döden.
Död och Intet är hos Lennart Sjögren detsamma som absolut frihet, ett tillstånd då tid och namn och kropp lyfts från människan. Han tangerar i ämne och uttryck andra stora diktare, framför allt Erik Lindegren och dennes dikt "Arioso". Där talar Lindegren om hur alla klockor stannat och ensamheten mellan människor utplånas. Sjögren å sin sida skriver "och ingen av oss var längre ensam" och använder även han klockmetaforen: "Vi sökte tiden på våra klockor/ men de hade för länge sedan stannat."
På regnbågen låter Lennart Sjögren människan gå från liv till död mot landet Intet, men plötsligt när hon passerat krönet, närmar hon sig åter jorden. Snart är hon nära nog för att se "fönster öppnas och stängas" och nyponrosor blomma i skrevorna. "Jorden tog oss åter". Så formulerar Sjögren det. Det blir också slutorden i hans avklarnade vision om kretslopp och dödsrike, så underbar att läsa för dess stora enkelhets skull.