Erik Åsard ser en linje från Weimarrepubliken till Trump

Vilka lärdomar kan vi dra av Hitlers väg till makten? Åtskilliga, säger Uppsalaprofessorn Erik Åsard i en ny bok med trådar till vår tids nedmontering av demokratin. USA under Trump är ett av exemplen.


Erik Åsard är Uppsalabo och var i 25 år chef för Svenska institutet för nordamerikastudier (Sinas) vid Uppsala universitet.

Erik Åsard är Uppsalabo och var i 25 år chef för Svenska institutet för nordamerikastudier (Sinas) vid Uppsala universitet.

Foto: Anders Wiklund/TT

Politik2025-01-28 05:00

I "Hitlers väg till makten – Weimarrepubliken från demokrati till diktatur" (Historiska media) ligger tyngdpunkten på händelseutvecklingen i Tyskland 1919–1933. 

Under Weimartiden rådde inledningsvis demokrati. Men den visade sig tidigt vara bräcklig, vilket senare banade väg för Hitler och nazistpartiet. Efter maktövertagandet 30 januari 1933 blev Tyskland snabbt en diktatur.

Utifrån Weimarepoken resonerar Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, kring tillståndet i världen i dag. Att demokratin är på tillbakagång är tydligt, menar han.

– Forskning från Göteborgs universitet visar att sju av tio människor i världen i dag lever i icke-demokratier. Så illa har det inte varit sedan mitten på 1980-talet, då kalla kriget fortfarande pågick, säger Åsard.

undefined
Erik Åsard är professor emeritus i nordamerikastudier. Nyligen utkom hans bok "Hitlers väg till makten".

Han och många andra forskare ser tydligt att demokratins försvagning inleddes för tio–femton år sedan. Ett av de tydligaste exemplen hämtar han från USA. Där markerar Donald Trumps valseger 2016 och återkomst efter valet 2024 en helt ny politisk situation i det som brukar kallas världens största demokrati.

Det får Åsard att fråga sig om vi nu bevittnar ett nytt "Weimarögonblick". Alltså en situation där en antidemokratisk ledare kommer till makten via ett fritt val, trots, eller kanske på grund av, att han varit tydlig med sina avsikter. Trump har till och med lyckats att bli vald två gånger. 

– Jag hävdar inte att Trump är en ny Hitler, men han har uttryckt beundran för Hitler och förtjänar att kallas fascist. Det finns en lång lista på uttalanden och handlingar som ger stöd för det, säger Erik Åsard.

Själv har Trump förnekat att han uttryckt beundran för Hitler, något som dock motsägs av tidigare medarbetare till honom.

Enligt Erik Åsard uppfyller Trump alla kriterier för en politiker med ett auktoritärt beteende. Åsard hänvisar till statsvetarna Levitsky och Ziblatt, som utarbetat en modell för att spåra sådana tendenser. 

undefined
USA:s president Donald Trump uppfyller alla kriterier på en politisk ledare med auktoritärt beteende, menar Erik Åsard.

De fyra kriterierna handlar om att underkänna demokratins grundregler, förneka motståndarnas legitimitet, tolerera eller uppmuntra till politiskt våld samt ha en vilja att inskränka oppositionens och mediernas rättigheter.

– Trump stod för allt detta redan innan han tillträdde 2016. Efter valförlusten 2020 har budskapet blivit ännu mörkare med hätska utfall mot politiska motståndare, eller fiender som han kallar dem, säger Erik Åsard.

Han fruktar att den återvalde Trump nu kommer att göra allvar av sina uttalanden om att ta hämnd på sina politiska motståndare.

– Trump kommer att gå så långt det är möjligt för att komma åt många av politikerna inom Demokraterna. Joe Biden och Kamala Harris står förmodligen först i kön.

Samtidigt betonar Erik Åsard att Trump, i likhet med många andra av världens antidemokratiska ledare, fått makten genom demokratiska val. Det handlar inte om revolutioner eller statskupper, utan det är väljarna som har den yttersta makten. 

Så var det under Weimarrepubliken och så är det fortfarande. Väljarna är den sista skyddsvallen. När den ger vika är demokratin illa ute. Då blir det möjligt för antidemokratiska ledare att komma till makten via val, resonerar Erik Åsard.

– Det är bara en av lärdomarna man kan dra av Weimarrepublikens upplösning och Hitlers väg till makten, säger han och nämner ytterligare tre punkter:

undefined
Den tyske presidenten Paul von Hindenburg och Adolf Hitler strax efter att Hitler tillträtt som rikskansler 1933.

För det första måste medborgarna känna att ett demokratiskt styre är bra. Välfärdssystemet och den ekonomiska politiken måste fungera om förtroendet ska kunna upprätthållas. Annars kan extrema och populistiska partier få luft under vingarna.

Det gäller också att ta ledande politikers ord på allvar. Hitlers budskap bagatelliserades både av väljarna och andra politiker, vilket blev ödesdigert.

Den tredje punkten handlar om att demokratiska krafter måste undvika att samarbeta med partier och politiker som har antidemokratiska tendenser. Under Weimarrepubliken skapades oheliga allianser, vilket banade väg för Hitler och nazisterna.

– Sådana samarbeten ger antidemokratiska partier legitimitet och de etablerade partierna tvingas att anpassa sig till dem. Och det finns en sorts logik i det. Man vill vara vän med sina partners för att få samarbetet att fungera. Det är precis vad vi ser inom Tidöpartierna i Sverige, säger Erik Åsard.

Weimarrepubliken

Weimarrepubliken kallas den instabila period av demokrati som rådde i Tyskland 1919–1933. 

Styret skapades på begäran av första världskrigets segermakter i samband med Versaillesfreden. Författningen antogs i staden Weimar. Den 14-åriga epoken kom att präglas av arbetslöshet, inflation, social oro, kravaller och politiska mord.

Nazistpartiet hade länge svagt stöd, men efter börskraschen 1929 ökade antalet sympatisörer. I valet 1932 blev nazisterna största parti, även om socialdemokraterna och kommunisterna var större tillsammans.

Weimarrepubliken gick i graven när president Hindenburg utsåg Hitler till rikskansler 30 januari 1933. Året efter avled Hindenburg. Presidentämbetet skrotades och Hitler utropade sig till Führer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!