Under måndagskvällen hölls 2020 års grand final av Poetry Slam på Reginateaterns Facebooksida. Trots att estradpoesi helst bör upplevas live var det många som lyckades höja stämningen online. Alma Kirlic var MC under kvällen tillsammans med Nils "Kung Henry Bowers" Jansson.
– Det fungerade över förväntan utan publik. Det hade varit svårt att stå på scen själv och hålla låda så det var skönt att Nils var med. Om det är publik brukar ingen riktigt lyssna på MC:n utan prata mer med varandra, nu fick man ändå hålla någon typ av show, säger Alma Kirlic.
Och show blev det. Nio poeter framförde sina dikter, fyra personer hamnade i semifinal och till slut stod det mellan två finalister, Emma Bergman och Mr Dionysian Rager, där Emma Bergman tog hem vinsten. Poesi började hon med när hon var 10 år, men att tävla i Poetry Slam gjorde hon inte förrän hon flyttade till Uppsala.
– Jag fick reda på att estradpoesi var en grej när jag var 13 och på litteraturläger. Lärarna där visade mig en video på Kung Henry och jag kände bara wow, jag vill göra exakt det han gör. På min första tävling här i Uppsala var han MC och då vann jag och fick en kram av honom. Det kändes superhäftigt, säger Emma Bergman.
I Uppsala studerar hon sista terminen på Kulturentreprenörskapsprogrammet med genusvetenskap som huvudämne. Sin poesi ser hon som en chans att uppleva en barndomsdröm, men i annan form.
– Jag har alltid varit intresserad av musik och lyssnat mycket på text. Jag hade en dröm som liten att stå på scen och sjunga, men jag är otroligt omusikalisk. Dikter blev mitt sätt att göra musik, det lockade mig att skriva något som berör och få ut det man känner. Att få skapa sin egna värld, säger hon.
I Poetry Slam är det publiken som delas in i jurygrupper. De bedömer sedan poetens teknik, hur väl framförd dikten är och om den berör eller skapar känslor. Dikten ska även vara under tre minuter lång.
I maj är det dags för SM i Poetry Slam. Emma Bergman ingår i en trupp med tre andra Uppsalapoeter, de som vann semifinalen under måndagskvällen. Att tävla är inget ovanligt för Emma. Hon kommer ursprungligen från en sportfamilj.
– Men att tävla i poesi, där man inte kan mäta prestation på samma sätt, det känns jättekonstigt. Det är nästan lite vemodig att säga att man vann, det känns inte som en tydlig vinst eftersom alla som är med är så fantastiska.