Moa Marken och Sara Runesson gör podden Övre Nedre Slotts, som i höstas firade tre år.
Mickarna är riggade, sladdarna är inkopplade och det lantliga köksbordet i gårdshuset i Nåntuna har förvandlats till poddstudio. När de inte gör reportage ute i Uppsala är det här vännerna Sara Runesson och Moa Marken träffas. Tillsammans driver de kulturpodden Övre Nedre Slotts.
Sara och Moa är båda frekventa lyssnare av andra kulturpoddar, men de är inte helt överens om vilka poddar som är favoriterna. De enas dock om att behagliga röster är viktigt för en bra podd.
– Jag tycker nästan att dynamiken mellan de som poddar är viktigare än innehållet, säger Sara Runesson.
– Det finns poddar där det uppstått podduttryck som nästan blivit som en egen sociolekt. Det tycker jag gör att man känner sig mer välkommen in i relationen, säger Moa Marken.
Kulturpodden Övre Nedre Slotts startades för att fylla gapet kring kulturbevakningen för unga vuxna i Uppsala. Idag har de runt 100 lyssnare per avsnitt. De båda litteraturvetarna varvar kulturspaningar, bokrecensioner och musiktips med krogbevakning. Under hösten har de varit ute på fält och poddat från Gimo Bruk och Österbybruk, vilket länge varit en idé som nu blivit verklighet. Tack vare ett projektbidrag från Uppsala kommun.
– När vi sökte bidraget stod det något kring att bevaka landsbygden, check, då gör vi det, säger Sara och ler nöjt.– Både för att det inte skapas så mycket innehåll om de platserna, och sen bara för ens egna höga nöjes skull. Vi har ju insett att vi är historienördar, fyller Moa i.
Vid starten för tre år sen skrev Sara och Moa manus och prator inför varje avsnitt. Nu satsar de mer på att inte avslöja för varandra i förväg vilka ämnen de tänkt prata om. Vissa ämnen kräver research men de vill åt reaktionerna från varandra, för att fånga det som uppstår i samtalet.
– Ibland får jag dåligt samvete när jag ber dig lista olika saker och tänker att jag borde bollat det med dig innan. Men då blir det inte lika kul. Det känns inövat, säger Moa.
Sara Runesson och Moa Marken är redo för inspelning. Podden heter Övre Nedre Slotts men spelas oftast in vid köksbordet i Nåntuna.
Enligt Poddindex årsrapport 2022, publicerad av Kantar, når poddar nästan 32 procent av alla svenskar på veckobasis. Antal lyssningar och den tekniska medieräckvidden, som utgör poddindex, ökar konstant. I Sverige fick podcasts sitt genombrott 2006, och samma år delades Svenska Podcastpriset ut för första gången. Sara och Moa beskriver utvecklingen av poddmediet från att vara något spektakulärt till att bli mer tillgängligt för allmänheten, och drar en parallell till musiken.
– Antingen kan man vara Oasis eller ett litet indieband, och vi är väl mer det sistnämnda, säger Moa och Sara nickar instämmande.
En ny stjärna på Uppsalas poddhimmel är Kulturmännen. Efter två veckor hade podden nått över 300 lyssnare. Rösterna bakom Kulturmännen är Gunnar Ardelius, författare och generalsekreterare på Sveriges Museer, och Anders Rydell, författare, journalist och chefredaktör för tidskriften Författaren.
– En stor del av poddsegmentet är lite vilda västern. Att formatet får vara oslipat och tillåtande är också det som är roligt, säger Gunnar Ardelius.
Uppsalavännerna Gunnar Ardelius och Anders Rydell har den nystartade podden Kulturmännen. "I en bra podd vill man ju ha den här autentiska känslan att man lika gärna skulle kunna vara med i det här samtalet runt köksbordet, säger Gunnar.
De diskuterar att poddar har kommit att erövra ett nytt tidsrum som inte var så exploaterat innan. Folk har lurar på sig oftare, vid diskbänken och i trafiken, och har hela tiden sällskap av någon i öronen. För en sekund känns det som att jag själv lyssnar på Kulturmännen i lurarna, tills jag inser att de faktiskt sitter mittemot mig i kökssoffan.
Några av Sveriges största poddar idag, med över 500 000 respektive 200 000 lyssnare, är P3 Dokumentär och Alex & Sigges podcast. Anders och Gunnar blickar tillbaka och reflekterar över hur poddscenen ser ut idag.
– Poddarna som sattes för 10 till 15 år sen, Alex & Sigge exempelvis, är exakt likadana och har hittat ett format som alla följt efter, säger Anders Rydell.
Anders fortsätter berätta att flera av hans böcker nu blivit poddböcker, som gjorts om från ljudbok till dokumentärer i poddformat där berättelsen blandas med intervjuer.
– Det visar att det finns en efterfrågan på den här typen av berättelser, säger Anders.
Framöver planerar Kulturmännen att interagera mer med sina lyssnare för att kunna påverka det kulturpolitiska samtalet på de arenor som finns. De nämner Bokmässan, Almedalen samt Folk och Kultur i Eskilstuna.
Kulturmännens vägar korsades för tio år sen i ett gemensamt projekt om hat och hot i konst- och författarvärlden. De började umgås först för fem år sen när Anders och hans familj flyttade till Uppsala, och började upptäcka stadens kulturliv tillsammans. Det var Anders som tog initiativet till att starta en kulturpolitisk podd. Gunnar, som nappade direkt, lutar sig ivrigt fram över köksbordet när han berättar om varför det kändes helt rätt att göra det med Anders.
– Vi befinner oss i samma och olika världar på samma gång. Vi delar mycket erfarenheter men har ändå olika utgångspunkter att se saker ifrån, säger Gunnar.
Tanken med Kulturmännen är att det ska vara en kulturpolitisk podd med utgångspunkt i personliga erfarenheter som går att koppla ihop med bredare frågor. I ett tidigt avsnitt om konst och kris, varvar de kulturlivet i stort med egna händelser när de själva varit utsatta för drev.
– Kulturpolitik kan ofta vara lite abstrakt och torrt om man inte sätter det i ett sammanhang, säger Anders.
Precis som duon bakom Övre Nedre Slotts instämmer Anders och Gunnar i att dynamiken är något som kännetecknar en bra podd. De lyfter också nyckelfaktorer som folkbildning och underhållning, något de även hoppas kunna bidra med genom podden. Målet är också att podden ska väcka diskussioner som leder samtalet vidare.
– Om jag skriver en artikel i en tidning vet jag var gränserna går och hur jag ska uttrycka mig. I en podd är det inte lika tydliga gränser, vilket är spännande, säger Gunnar.