– Det blir queer på Su-Ens sätt, väldigt kroppsligt. Förutom den danskonst, butoh, vi håller på med i vårt kompani gillar jag att botanisera i alla former av kroppsliga uttryck, säger Su-En som är curator för denna återkommande dans- och performancefestival i Uppsala.
Hon är nyligen hemkommen till gården i Almunge från en turné i Japan och talar engagerat om kabukikonstens historia. Denna stiliserade dansteaterform uppstod i 1600-talets Japan.
– Från början var det unga kvinnor på scenen. Efterhand fick de beskyddare, rika män som ville vara dem nära. Då lagstiftades om att inga unga kvinnor fick vara på scenen, berättar hon.
Istället blev det unga män, som också de fick "beskyddare" och vips kom ännu en lag som förbjöd att unga män fick vara på scenen.
– Idag är det äldre män som är superstars som kabukispelare i Japan. Men utifrån denna historia kan vi fråga oss vad är det med kroppen och dess uttryck på scenen? Varför är det så laddat och varför är många så generade inför nakenhet?
I samtida performance händer det ofta att utövaren tar av sig kläderna för att bildlikt plocka av sig de sociala aspekterna på vem han, hon eller hen är.
Enligt queerteori är en persons könsidentitet en social konstruktion, individen ska själv kunna välja identitet, hur han eller hon vill uppfattas och inte utifrån på förhand uppgjorda gruppidentiteter.
– Själv är jag dock inte mycket för teori, är mer en "actionperson". K.R.O.P.P. lovprisar kroppen. Den får vara precis som den är och användas för alla uttryck, säger Su-En.
På K.R.O.P.P. goes queer ska en introduktion till vouging ges. Det är en dansform och en kultur som växte fram i Harlems gay- och transkretsar under 1960-talet. En av dess största artister, Christopher Waldorf från New York, är en av gästerna. Han kan också ses i filmen ”Kiki” som K.R.O.P.P visar utdrag från i samband med ett panelsamtal med filmens regissör Sara Jordenö.
Julischka Stengele, gränsöverskridande konstnär baserad i Wien, Österrike ska också framträda.
– Man kan säga att hennes kropp är hennes konst. Hon är tjock och grandios, kvinna och gay, berättar Su-En.
– Sedan kunde jag inte hålla mig utan har bjudit in artister som håller på med dragshow. De är både roliga och hänför sin publik. Passar perfekt om man vill gestalta tunga teman med lite humor.
En av dragartisterna med artistnamnet Shade Bornbitter är från Uppsala. Han föredrar att vi skriver hans artistnamn i tidningen och berättar att han började klä sig i drag och sminka sig när han var i 17 - 18-årsåldern. För hans del blommade det ut när han bodde ett tag i Malmö, där dragkulturen var mer utvecklad än här. Nu har han flyttat tillbaka och får mest uppdrag som dragqueen och DJ på klubbar i Stockholm.
– Vi som håller på med drag är som en familj. På lördag är det tänkt att jag och mina systrar Lucky Slut Bonita och Baybay Shashay ska göra nummer men också dragsminka de som vill i publiken.
Dagen före hålls en workshop på Grand i arrangemang av RFSL:s Uppsalagrupp (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) med några av artisterna på K.R.O.P.P.
– Vi vill nå ungdomar som är sökande i sina identiteter och kommer också att ha ett bokbord på lördagen där företrädare från RFSL och Uppsala tjejjour kan svara på frågor, säger Su-En.
Själv ska hon vara konferencier och samtalsledare under lördagskvällen. Först till hösten kan vi se Su-En Butoh Company i Uppsala igen då de Sverigeturnerar i Riksteaterns regi.