"Jag hoppas att det kommer vara många kända ansikten i publiken", säger Caroline af Ugglas inför onsdagens spelning på Parksnäckan. I Uppsala har hon drivit körverksamhet i många år.
Sveriges främsta Janis Joplin-tolkare tillika punkprinsessa uppträder på Parksnäckan 27 juli. Peppen är stark efter en pandemi som legat som en blöt filt över alla konsertutövare.
– Det är jättekul. Det är så här en sommar ska vara. Kanske är folk rädda för krig just nu, men inte smitta. Nu känns allt mer naturligt igen. Under pandemin kunde jag fråga mig själv "kan jag det här?", det fanns en oro för att man skulle glömma bort saker och ting.
Caroline af Ugglas har en kör i Uppsala som håller till i Grönwallsalen på Akademiska sjukhuset. Även det tycker hon är kul, att de kan komma igång igen som vanligt. Men pandemin har visserligen inte hindrat henne från att hålla igång på flera fronter.
– Vi sätter igång igen i september med Kör för alla. Vi har ju i för sig kört kören sedan mars i år redan. Och parallellt har jag bedrivit ungdomsmusikfritids i Rwanda. Jag bor mellan Uppsala och Stockholm, i och med det känner jag många i Uppsala. Så jag hoppas att det kommer vara många kända ansikten i publiken.
Det blir premiärspelning på Parksnäckans scen. Hon har inga särskilda förväntningar, säger hon – men det är endast eftersom hon aldrig har förväntningar på någonting i livet.
– Nej, jag är sån där som aldrig förväntar mig nåt förrän tre dagar innan.
Caroline af Ugglas kommer bland annat att bjuda på material från nya skivan "Antingen (eller)" samt "Joplin på svenska" under onsdagens spelning på Parksnäckan.
De med biljett till spelningen på onsdag kan se fram emot en del material från senaste skivan, Joplin på svenska och därtill kan lyssnarna också vara med och styra.
– Vi släppte en ny platta under pandemin, "Antingen (eller)", som vi inte spelat sönder än. Publiken har också stor möjlighet att önska under spelningens gång, jag tycker om det interaktiva.
Desto tryggare man blir som artist, desto färre ritualer behöver man genomgå inför spelningar. Åtminstone är fallet så för Caroline af Ugglas.
– Som yngre blåste jag i vokalrör och andades i fuktapparat. Men jag har lärt mig att det viktigaste är att bara slappna av. Min bild av en utopi är att man har sina låtar och man kan dom, texterna sitter eftersom man skrivit dom själv så de blir som en slags dagboksberättelse.
Har du någon drömperson att få span på i publikhavet?
– Om jag är lite realistisk så hoppas jag få span på 100 pers från min kör och att de sjunger med på "Jag har katten". Om jag får fantisera fritt hoppas jag på Armand Duplantis!