Anton Alvarez var själv en gång elev på Tiundaskolan. Nu utgör hans konstverk "Extruded columns" tak över skolans entréer. Den rosa färgen är hämtad från Uppsala slotts fasad.
I år firar enprocentsregeln 75 år. Regeln innebär att en procent av investeringar i ny-, om- och tillbyggnader i kommuner och regioner ska användas för konst. Detta har nu uppmärksammats i Uppsala kommun med boken "Offentlig konst i Uppsala 2012–2022".
– Det mest oväntade är att det är så himla många verk. 120 nya verk på tio år är många om man jämför nationellt. Många av konstverken i boken finns utomhus, men flera finns inomhus på skolor och förskolor som man inte kommer åt om man inte jobbar där. Det har byggts otroligt mycket i Uppsala de senaste tio åren så det har bidragit till mängden, säger Anna Ehn, chef för offentlig konst i Uppsala kommun.
Som exempel på offentlig konst nämner hon nya Tiundaskolan där bygget och konstutformningen gått parallellt. Konsten är en framträdande del av hela skolbyggnaden enligt Anna Ehn, där skolskylten, urtavlan och pelarna som bär upp taket utanför entrén är konstverk i sig.
– Konsten växte fram under en process där skolelever ingick. Konstnärerna fick så stort utrymme som möjligt när de tog in elevernas önskningar och gjorde sina tolkningar. Mycket byggde på att arkitekten och byggaktören var positivt inställda till att göra ändringar under vägen. Det är fascinerande eftersom bygget följer oerhört noga och exakta planer för exempelvis kabeldragningar och annat, medan konsten utvecklas efter hand.
Vinnande skissförslag av konstnären Astrid Krogh på konstnärlig gestaltning i Centralpassagen. Konstverket "Rytm" kom på plats 2021 och är ett bakgrundsbelyst fotokollage med utsnitt från hundratals foton från Uppsalas olika stadsdelar.
Ett annat exempel är Centralpassagen där invånarna fick skicka in foton på platser de tycker om och miljöer där de trivs och verkar. Konstnären Astrid Krogh byggde sedan upp sitt verk med hjälp av fotografierna.
– Här kommer de mer oväntade bilderna in. Konstverket är extremt detaljerat men om man går nära ser man universitetsaulan, Flogstahusen, slottet och ett klättrande barn i Vasaparken, men konstnären har lagt dem på ett sätt som gör att de bildar färger och mönster tillsammans, säger Anna Ehn.
Anna Ehn menar att en av de viktigaste delarna i ett konstprojekt är att prata med de människor som ska ha konsten i sin närhet. För varje projekt upprättas en kommitté, som i Tiundaskolan där eleverna varit delaktiga. Samtal pågår under vägen mellan konstnären och kommunen och det har hänt att kommunen sagt nej till ett verk mitt i en process.
Konstnären Saadia Hussain inspireras av gatukonst, muralmåleri och traditionella mönster från Pakistan.
De senaste tio åren har konsten levt i två parallella spår, enligt Ehn. Ett där konstnärerna använder traditionella material som exempelvis trä, cortenstål och oljefärg. I det andra spåret finns konstnärer som är mer gränsöverskridande mellan materialen och med hållbarhet, återanvändning och miljöfrågor i fokus. Hon säger också att konstens bestående värde i sig är viktigt, att tidlös konst är bra men att det även är bra med en tidstypisk prägel.
– Bra konst håller i sin tidstypiskhet och i sin relevans i samtiden. Jag kan berätta att om ett par år kommer vi att ha ett doftkonstverk och ett verk som involverar balanssinnet, det beror på när bygget i Rosendal blir klart men jag tror det blir under 2024, säger Anna Ehn.
Minnesmärke över Fadime Sahindal som var utsatt för hedersförtryck och blev mördad av sin egen pappa 2002. Konstnären heter Hanna Beling.
Ella Tuononen är intendent och den som arbetat med att sammanställa materialet till boken.
– Utmaningen i arbetet var att dra någon slags gräns, själva sammanställandet av innehållet. Vissa verk hann precis bli färdiga för att jag skulle hinna ta med dem i boken. "Dimensioner" på södra åstråket, av konstnären Carl Boutard var det sista verket som hann bli färdigt, säger Ella Tuononen.