"Eyyh! Mjaorrrr!" Kattgänget jagar elake Måns. Måns lurar kattgänget att solen faller bakom dem och skyndar att gömma sig nedanför scenen. Med rytmiskt intensiva trummor, gitarriff och en dånande bas går kattjakten över, framför och bakom scenen.
Vi är på repetition av föreställningen om Pelle Svanslös i teatertältet i Gottsunda. Det röda taket ger ett speciellt sken, musiken är suggestivt medryckande och det är varmt.
I den här historien sjunger och spelar katterna. Gullan har ett band tillsammans med Bill och Bull. Tufft och ballt tycker Måns som vill vara med och försöker ta sig in. De flesta katterna gillar att Gullan är bandledare men Måns tar ändå över mer och mer. De klassiska historierna och konflikterna är också med, det utlovas både kattlöpning och danstävling. Det som skiljer sig är att Maja Gräddnos inte är med historien, den utspelar sig innan hon kom in i bilden. Grundkonflikten om att Måns vill sätta dit Pelle men misslyckas och faller på eget grepp finns dock kvar.
– Pelle Svanslös-konnässörer kan nog bli förvirrade av vår föreställning. Vi har hållit fast vid dramatiseringen från 1974 där Maja Gräddnos ännu inte är med i historien. Sen har vi bearbetat den och byggt ut första akten säger Dennis Sandin, regissör.
Shirin Golchin spelar Gullan, en roll som hon gillar.
– Det är jätteroligt. Gullan får vara det som annars skulle anses som lite too much. Hon får sväva ut, ta plats och hon är empatisk men på sitt eget sätt. Hon försöker ge Pelle motstånd och ställer krav på honom, säger hon.
Klockan 15 dagen då intervjun görs, ska de ge sin första provföreställning. Ensemblen är lite nervös. De har inte repeterat i tältet mer än ett par dagar, repetitionerna har pågått under cirka sex veckor på Uppsala stadsteaters stora scen. Oron verkar vara störst över tekniken, ljud, ljus och att rekvisitan ska ligga på plats och även läggas tillbaka på rätta stället. Sen är det det där med att skådespela i svans.
– Det är inte helt lätt. Svansarna hamnar lite åt alla håll och ibland råkar man piska sig själv i ansiktet när man dansar eller snurrar. Det slipper du Pelle, säger Shirin Golchin och skrattar.
– Nej det oroar mig inte alls! Det är jätteroligt att spela Pelle just i Uppsala, det är en sån förankring i stan. Det är en sån satsning med det här stora tältet och musiken, det känns roligt att vara en del av det. Det är en fest och en familjeföreställning, säger Simon Rodriguez som spelar Pelle.
Simon Rodriguez har varit ett år på Uppsala stadsteater men det är första gången han spelar i tältteatern.
– Pelle är också komplex och rolig, inte bara naiv och supersnäll, han kan också vara elak. Han kan ett och annat som inte de andra katterna i den här hålan kan, som att prata franska till exempel. Det är verkligen intressant, han kan många olika grejer som han säkert varit tvungen att lära sig eftersom han har varit utsatt för mobbning, säger han.
Föreställningen är för hela familjen med ålder satt från och med fem år.
– Om man gillar teater, teaterfest med musik och en underbar historia om en outsider tar sig in i en grupp och hur svårt det kan vara när grupptrycket ligger på, och hur kul det kan vara att göra musik och sjunga ska man komma och se, säger Dennis Sandin.
Det är fri entré men biljetter måste bokas på webben eller på plats vid tältet två timmar innan föreställningen börjar.