Gladys del Pilar, Åsa Forsblad Morisse, Rolf Lydahl och Philip Jalmelid står i skofabrikens inre som byggts upp på Stadsteaterns stora scen.
– Kom ihåg: Ha kul!
Regissören Ronny Danielsson står mitt på Stadsteaterns stora scen, ensemblen i en cirkel runt om honom. Han peppar skådespelarna och kören inför repetitionen, ett genomdrag med kostym och musik.
Nedanför scenen arbetar flera kameramän. Det pratas, undras "Står jag i vägen för dig här?", ljus kollas ännu en gång. I salongen sitter ett tiotal personer, bland andra modeskaparen Camilla Thulin som designat kostymerna. En av skådespelarna kommer fram och frågar henne om skjortan sitter som den ska, om nederdelen ska vara uppvikt eller nervikt.
– Det bestämmer du, blir Thulins lugnande svar.
Ronny Danielsson är van vid större sammanhang, större ensembler i och med att han har sin bas på Malmö Opera. När han satte upp "Kinky Boots" 2013 var det med drygt 50 personer på scen, i Uppsala är det cirka 30. Men Uppsala är ändå något av hemma för honom. Han trivs här och känner ett bra stöd.
Han såg musikalen när den gick i New York och tänkte: "Wow!". Året var 2015 och han var där på uppdrag av Malmö Opera för att hitta nya musikaler att sätta upp. Harvey Fierstein har skrivit manus och Cindy Lauper står för musik och låttexter.
– Hon har gjort väldigt tillgänglig musik, showmusic och ballader som kan drabba en. En härlig, medryckande och känslosam musik som jag gillar. Föreställningen handlar om utanförskap, om att acceptera människor, ett mycket viktigt ämne. Det gjorde att jag ville göra den, säger han.
Regissören Ronny Danielsson har ett digert cv efter över 50 år i teaterbranschen.
"I och med att jag var som jag var, inte hittade någon identitet som pojke och att jag inte var en fotbollskille, gick jag redan som liten i barnteater med tant Gunhild."
Ronny Danielsson såg musikalen när den gick i New York. 2013 satte han upp den på Malmö Opera och nu sätter han upp den på Uppsala stadsteater.
Ronny Danielsson är född 1948. Som liten kille gillade han inte att spela fotboll, han var inte alls intresserad av sport och blev alltid sist vald på gympan.
– I och med att jag är homosexuell har jag levt i ett utanförskap hela livet, det var inte då som det är i dag. Jag har alltid varit på min vakt, och ofta känt mig som att jag inte tillhör. Jag var utmobbad av mina klasskamrater exempelvis, men jag klarade det.
Han ger all cred till sina föräldrar och menar att det är tack vare deras kärleksfullhet som han ändå blivit en stark person.
– Mina föräldrar och jag har aldrig nämnt ordet gay. Men de älskade sin son och har alltid backat upp mig. Även när jag presenterade min första kille blev han accepterad till hundra procent i mitt hem. Men vi pratade aldrig om det, vi problematiserade aldrig, de bara accepterade det rakt av, säger han.
Philip Jalmelid och Lovisa Svensson i "Kinky Boots".
Charlie, spelad av Philip Jalmelid, är på väg att flytta till London med sin flickvän Nicola, spelad av Lovisa Svensson, när han får veta att hans far dött. Charlie tar motvilligt över faderns skofabrik i Northampton.
Martin Rehde Nord spelar rollen som Lola. Här i ett stort shownummer vid namn "Landet Lola".
Ronny Danielsson har regisserat alla stora uppsättningar som "Carmen", "Billy Elliot", "La Cage aux Folles", "Cabaret", "Evita" för att bara nämna ett fåtal och känner att han redan realiserat sina drömmar. Men att göra om samma föreställning som med "Kinky Boots", tycker han är spännande.
– Jag har blivit äldre med nya perspektiv och samhället har utvecklats. Själva grundanalysen är annorlunda i dag, hur vi ser på varandra. Den här liberala synen med "det är klart vi accepterar dig som du är" har slagit igenom i samhället, men när det kommer till skarpt läge är det ändå väldigt fränt. Det är som när man i "Kinky Boots" inte vill acceptera att Charlie är annorlunda, "Klä dig som en man" är en replik i manus.
Steve Pateman gästar genrepet och premiären av "Kinky Boots" 1 mars.
Hur känns det att träffa Steve Pateman, verklighetens Charlie Price?
– Det känns oroligt spännande! Han kommer att ta med en röd stövel från sin fabrik. Kanske han lämnar kvar den hos oss så vi kan hänga upp den här på teatern, säger Ronny Danielsson.