Oerhört irriterande, enligt vissa. Ljuv musik för andra, kanske främst barn, som likt Pavlovs hundar rusar ut på gatan när skåpbilen med den genomträngande jingeln närmar sig.
Men vem skrev melodisnutten som alla svenskar känner igen? Frågan har aktualiserats då och då genom åren, fråga bara Robert Sund (mer om det senare i artikeln). Och nu är det dags igen. Anledningen är den uppmärksamhet Josep Castanyer Alonso, cellist och medlem i Kungliga Filharmonikerna, fått för sin fuga som inspirerats av Hemglassbilens melodi.
En artikel om Alonsos komposition fick fart på UNT:s läsekrets. Budskapet i telefon och på mejl löd: "Ni måste följa upp det här. Det är ju Uppsalas egen Robert Sund som skrivit originalmelodin!"
Och visst, kompositören och kördirigenten har haft sina fingrar i syltburken (eller kanske snarare glasskartongen). Men det är inte hans verk som strömmar ut från högtalaren när den rullande glasskiosken närmar sig. Det har Robert Sund poängterat flera gånger genom åren.
Faktum är att han inte längre vill prata med nyfikna reportrar om saken. Det måste man givetvis respektera. Man vill ju inte framstå som en glassfixerad unge som vägrar ta ett nej.
Senast Sund uttalade sig i ärendet var 2013 i Göteborgs-Posten.
– Jag avsäger mig allt ansvar för melodin. Jag har inte skrivit detta ljud, sade han den gången.
Sant är dock att Sund i början av 1980-talet fick i uppdrag av Hemglass att skriva en melodi. Han komponerade ett tiotal slingor och arvoderades. Lite senare fick han höra en glassbil närma sig på gatan i Uppsala. Melodin påminde onekligen om de egna melodislingorna.
– De hade ändrat en av mina signaler. Den hade inte alls den klockklang jag fått fram utan lät mekanisk, sade han till GP 2013.
Och här tar historien en ny vändning. Men vi lämnar inte Uppsala. Det visar sig nämligen att den lokala kopplingen till melodin består.
– Det var min man Dan Malmström som modifierade Robert Sunds melodi och skapade den elektroniska slinga som fortfarande hörs från glassbilarna, berättar Uppsalabon Monica Malmström.
Hon ringde UNT härom veckan för att komma i kontakt med cellisten Josep Castanyer Alonso sedan hon läst artikeln om hans glassbil-inspirerade verk.
Dan Malmström avled 2008 och var under sitt yrkesliv knuten till Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet, där han disputerade och under många år var studierektor.
– Jag tror inte att han fick betalt av Hemglass, men vi fick gratis glass i ett år, minns Monica Malmström, som tror att hennes man skulle ha uppskattat Alonsos fuga.
Att Hemglass valde att satsa på en egen melodi och i stället för den signal som tidigare använts berodde på trafiksäkerhet. Den gamla signalen påminde nämligen om ljudet från en backande lastbil, vilket riskerade att locka fram glasssugna barn vid helt fel tillfälle.
Den jingel som Sund/Malmström får sägas ligga bakom kom faktiskt till användning i ett barnrelaterat polisärende för många år sedan, enligt Kvällsposten. Då ville polisen hitta en pojke som gått vilse i ett skogsområde i södra Stockholm. Grabben visade sig höra till glassbilens mesta lojala kunder och polisen bad företaget om hjälp. Mitt i natten åkte en glassbil runt och signalerade för att locka fram honom.
Det var en metod som fungerade utmärkt, även om en och annan troligen fick sin nattsömn störd.