"Att även kriminella kommunicerar via sina egna sociala mediekonton blir en del av den digitala vardagen. Vi lever i en speciell värld", säger Emil Arvidson som har skrivit boken "Svensk gangsterrap”.
En populär svensk gangsterrappare stoltserar med rävringar och rävhalsband i guld. Hans musikvideo kryllar av vapen, pengar och rävsymboler som emojis och logotyper. Flera av hans låttexter talar uttryckligen om att tillhöra nätverket Foxtrot.
– Han släpper material som i princip är reklam för nätverket, både i text och videor, säger Emil Arvidson, journalist och författare till boken "Svensk gangsterrap".
En annan rappare har också tagit ställning för Foxtrot – och sitter nu häktad som misstänkt för inblandning i ett mord med koppling till konflikten. De båda kommer från samma del av Stockholm och tillhör inte genrens mest kända artister men har ändå många miljoner spelningar på Spotify och andra plattformar.
– Flera mindre artister är idag häktade misstänkta för brott kopplade till just den här konflikten, så här är ju kopplingarna mellan musik och brott extremt tydliga.
Som journalist följer Emil Arvidson många sociala mediekonton som rör sig i gränslandet mellan musik och kriminalitet.
– Den senaste tiden har mycket innehåll handlat om Rawa Majid och det dyker upp konton som påstås vara Foxtrot-konton. Även bekräftat kriminella personer har i dag konton på Instagram och Tiktok där de blir så kallade "krimfluencers". Efter skjutningar finns ofta olika hänvisningar där personer till exempel firar en attack eller hånar sina motståndare.
Nu ser Emil Arvidsson hur gangsterrapparnas texter blir allt mindre kodade. Allt oftare skildras brott och gängtillhörighet i klartext, inte minst när det gäller rapparna som hyllar Foxtrot.
Rawa "Räven" Majid befinner sig i Turkiet medan våldsvågen pågår i Uppsala och Sverige.
Det kriminella nätverket Foxtrot sägs ledas av "Räven", 37-årige Rawa Majid från Uppsala. Han har beskrivits som en av Sveriges största narkotikasmugglare och kopplas till många grova våldsbrott i Uppsala och Sverige.
– Jag uppfattar det som att han själv vill framstå som någon slags hänsynslös, skandinavisk Pablo Escobar, säger Diamant Salihu, kriminalreporter och författare till boken "När ingen lyssnar", som skildrar gängens kamp om den svenska knarkmarknaden.
Journalisten och författaren Diamant Salihu har skrivit "När ingen lyssnar", om de kriminella gängens kamp om den svenska knarkmarknaden.
Colombianen Pablo Escobar är den enskilda person som främst symboliserar storskalig narkotikahandel. Han har även kommit att glorifieras – trots att han under sin framfart på 1980-talet byggde upp ett extremt våldsamt brottsimperium. Han låg bakom tusentals mord och drog sig inte för att spränga passagerarplan och regeringsbyggnader fulla av oskyldiga människor för att komma åt sina fiender.
Inom amerikansk gangsterrap har olika former av narkotikahandel alltid varit ett inslag och att rappare sätter knarkkungar på piedestal är inte heller något nytt. Superstjärnor som Jay Z, Rick Ross och Nas (som kallat sig "Nas Escobar") har gärna jämfört sig med såväl fiktiva Tony "Scarface" Montana som verklighetens föregångare.
Och I Mexiko är så kallade narcocorridas en populär musikgenre, ballader där knarktrafikanterna besjungs som modiga Robin Hood-figurer.
Rävsmycken återfinns bland de kriminella som kopplas till nätverket Foxtrot. Modeföretaget Acne har slutat sälja en ring med liknande design.
På liknande sätt uppstår i Sverige en sorts personkult kring Räven, en person som tros sitta utomlands och anlita trasiga tonåringar för att utföra skjutningar och mord – ibland på andra barn, ibland på fienders föräldrar.
Både Diamant Salihu och Emil Arvidson bekräftar bilden.
– Ja, det är mycket fixering kring honom som ledare. Men personkulten tycks också leda till hybris – storhetsvansinne – som resulterat i den här interna splittringen, menar Diamant Salihu och syftar på den påstådda konflikten mellan Rawa Majid och den tidigare kompanjonen, 33-åringen vars mamma blev mördad i sitt hem i Gränbyområdet.
– Vi i media bidrar också till personkulten. Vi sätter spännande namn på nätverken och följer deras brott nästan som att det vore en sport. Medias fokus på just den här narkotikadistributören är rimligt givet våldet som pågår, men det bygger också självklart ett rykte, säger Emil Arvidson.
Nu tycks ett allt starkare motstånd mot Räven växa fram, där den andra sidan använder samma metoder vad gäller våldsdåd och även skapar en egen PR-strategi.
– Intressant att den ena sidan i den interna konflikten i Foxtrot just nu läcker till oss i media att de inte tycker att man ska använda eller skada barn i sina uppgörelser. Även om det stämmer att det varit en diskussion kring just det, så blir ju även ett sådant påstående en del av marknadsföringen, ett sätt att ställa sig själv i god dager både inför allmänheten och andra kriminella, säger Emil Arvidson.