Owe Thörnqvist tänkte avsluta karriären 2009 när han fyllde 80, men fortsatte att uppträda. Han deltog i Melodifestivalen 2017 med "Boogieman Blues" och gjorde som 90-åring en avskedskonsert på UKK, år 2019.
Grattis!
– Tack så jättemycket, säger Owe Thörnvist på telefon från Sarasota, Florida.
Hur står det till?
– Jodå. Vi har varmt och skönt, lite åskväder har rensat luften och jag fyller 95 år. Det är ganska många år när jag lägger upp dem på rad.
Hur ska du fira födelsedagen?
– Med min syster Ing-Marie, min fru Berit och några svenska vänner hemma hos Ing-Marie som sedan länge bor här i Sarasota. För 25 år sedan köpte min fru och jag en lägenhet i samma fastighet. Där är vi nu, med utsikt mot Mexikanska golfen.
Floridaluften lindrar Owes astma, berättar han och hamnar plötsligt i en anekdot om uppväxten på Sysslomansgatan 38 i Uppsala.
– Vi lekte indianer och cowboys och ”Klippiga bergen”. Klippiga bergen, undrar du? Jo, det låg stuckaturer på marken från ombyggnaden av en gammal kyrka. Där klättrade vi runt bland stenblocken medan föräldrarna var förskräckta för där kunde man bryta både ben och armar. Nästa fråga!
Vad är hemligheten bakom ett långt liv?
– Att man tidigt har haft stuckaturer som liknar Klippiga bergen att leka i. Då får du ett långt liv. Nej, vad säger du Berit? Min fru Berit som sitter här bredvid säger att musik och nyfikenhet varit mina drivkrafter i livet. Har du en sådan här klok fru som sitter och sufflerar dig när du ska jobba?
Nej, det gör hon tyvärr inte.
– Du kanske kan sätta ut en annons?
Berit Gullberg Thörnqvist, Owe Thörnqvist och hans syster Ing-Marie Molken Thörnqvist vid Gunillaklockan, år 2019.
Det stora firandet av 95-åpringen äger rum vid en konsert 27 maj. Då ska stjärnor som Lill Lindfors, Tommy Körberg och Sylvia Vrethammar hylla honom på Scalateatern, med versioner av Owes låtar och gästspel av "Boogieman" själv.
Hur känns det att bli uppvaktad så?
– Ja, det känns väl lite kul. Särskilt om jag kan behålla den här rösten…
Owe börjar sjunga:
– ... som toooonar ut från balkongen över Mexikaaaanska gooolfen.
Så blir han allvarlig:
– Förlåt mig, jag känner mig lite euforisk när jag får tillfälle att prata om mina minnen. Jag är väldigt hedrad och lite rörd av uppvaktningen.
Här vid Gunillaklockan satt Owe Thörnqvist 1953 och inspirerades till "Rumba i Engelska parken".
Vad är du mest stolt över när du blickar tillbaka på din långa karriär?
– När jag var på topp kände jag att jag kunde klara av vad som helst. Jag blev tillfrågad om att komma hit och dit och göra spelningar hela tiden. ”Kan du komma hit?” ”Javisst”. ”Kan du komma hit samtidigt?” ”Nej, inte samtidigt. Men jag kan komma några timmar senare.” Det kunde bli tre konserter på ett dygn. Någon folkpark på eftermiddagen eller några barnföreställningar och sen så ytterligare en konsert framåt nattkröken, hos någon liten hembygdsförening som hade fått för sig att de skulle ha med mig där som midnattsgäst.
Ni jobbade hårt?
– En sommar var det 120 föreställningar. År 1962 var det nog. Och det fanns ju inte GPS så vi letade oss fram med lykta och kompass. Och så måste man ju hålla sig nykter. Om min orkester ville festa så fick de ta mig sjutton göra det på privat tid, inte på arbetstid.
Du var ingen festprisse?
– Nej, då blir man inte 95 år, inte i den här branschen.
År 2019 gjorde UNT en rundvandring i stan med Owe Thörnqvist när han fick syn på den sjungande soptunnan med hans bild på framsidan.
Finns det något du ångrar?
– Vid ett tillfälle ville Stikkan Andersson, Abba-mannen, starta ett musikförlag med mig och Thore Skogman. Men vi tackade nej. Kan du tänka dig det, om man hade varit med och fått dela på de där miljarderna?
För nu pratar vi om innan Abba slog igenom?
– Ingen av oss hade hunnit bli speciellt berömd vid den tiden. År 1955 spelade jag in ”Diverse julboogie” och det var den första svenska rocklåten, fast ordet ”rock” var inte uppfunnit ännu, utan vi talade om boogie.
I tv-programmet ”Lyckliga gatan” sade du att du även var den förste att rappa på svenska?
– Ja, men det hette inte rap då. Men jag hade en låt, ”Herr Jonssons irrfärder” som gick så här, säger Owe och rappar:
Jag heter inte Axel Öhman
Jag är ingen sjöman
För jag heter bara Jonsson
är bonnson,
Och barnfödd i
Österbläckefärnebyggebol
I Lycketorpaboda
Har jag gått och loda
– Många anser också att jag var den förste som hade mellansnack som blev stand up comedy.
Göran Wassberg har skapat korvgubben som skulle kunna bli en staty på Fyris torg.
Det har länge talats om att det skulle sättas upp en ”Varm korv boogie”-staty i Uppsala, hur ser du på den saken?
– Det vore trevligt och är helt ”doable”, som de säger här. Scenografen Göran Wassberg har ritat en väldigt fin och rolig staty. Men det behövs tillstånd förstås. För hur skulle den här gubben kunna stå på Fyristorg utan att blockera trafiken?
Owe Thörnqvist föreställer sig att statyn skulle kunna spela musik, som en gammal jukebox.
Han har även förhoppning om att återuppliva en tidigare utställning på Upplandsmuseet, som nu stått magasinerad i 18 år.
– Den utställningen var en fantastisk succé. I Hågaby finns flera tomma byggnader där man skulle kunna sätta upp utställningen igen.
Owe är beredd att skänka bort materialet, som grundplåt till ett helt Owe Thörnqvist-museum.
– Jag betalar 1 600 kronor i månaden för att ha de här sakerna stående i ett förråd i Farsta. Det är bara att packa upp grejerna.
Owe Thörnqvists 65-årsfirande lockade storpublik till Fyris torg för 30 år sedan.
Hur ser dina dagar ut annars, numera?
– Jag börjar mina dagar med lite gymnastik. Sedan går jag ner och tar några försiktiga simtag i poolen. Och vad gäller den här födelsedagen så vill några polare i byggnaden här ta med mig ut på en så kallad ”bender”.
En rejäl krogsväng?
– Jadå. Och hur mår Uppsala då? Flyger kajorna kring Domkyrkan?
Jodå, kajorna lever och frodas.
– Och på krogarna? Några fyllkajor?
Sådana finns det också, haha!
– Jag minns en anekdot från Gillet, när det låg på Fyristorg ... Men det är en gammal historia som vi kan ta upp sedermera. Tack för ett trevligt samtal, säger Owe Thörnqvist och återgår till att njuta av brisen från Mexikanska golfen.
Owe Thörnqvist
Född: 12 mars 1929 i Uppsala. Under tonåren ägnade han sig åt boxning och att spela i dansorkestrar.
Scendebut: År 1953 i revyn ”Bada med oss” där låten ”Rumba i Engelska parken” ingick.
Fler låtar med Uppsalamotiv: "Dagny", "Svartbäckens ros", "Gun från Dragarbrunn" och "Varm korv boogie".
Aktuell: Fyller 95 år. Firas med en hyllningskonsert på Scalateteatern 27 maj.