Cecilia Rydinger med fullt fokus på kören under Caprice 2014.
– För oss är det en stor glädje att äntligen få framträda i full skala och återse publiken. Det är verkligen på tiden, säger Cecilia Rydinger inför de sammanlagt sex föreställningar av klassikern som ges i Universitetsaulan på lördag och söndag 26–27 februari.
Senast Orphei Drängar stod på scen med fullt manskap var i början på december 2019. Så länge sedan är det som den senaste upplagan av Caprice genomfördes – med artisten Thomas Di Leva och komikern Emma Molin som hemliga gästartister.
De två senaste åren har OD, i likhet med alla andra körer, gått på sparlåga. Två rejäla bakslag finns också på minuskontot. Först smittoutbrottet i samband med minikonserten i Missionskyrkan på valborg 2021. Då insjuknade åtta av tio medverkande korister – plus Cecilia Rydinger – i corona.
Dessutom fick 2021 års Caprice ställas in med kortast möjliga varsel på grund av smitta inom kören och kraftigt ökad smittspridning i samhället.
Cecilia Rydinger håller med om att OD har haft sin beskärda del av motgångar under "de två förlorade åren" men väljer att se framåt.
– Att göra Caprice i februari känns förstås lite annorlunda eftersom det handlar om en 60-årig tradition som säger att den ska genomföras under helgen kring andra advent. Samtidigt blir det spännande att se hur publiken reagerar. För att markera att det rör sig om en unik Caprice har vi satt in en extra föreställning på lördagskvällen, så att det blir totalt sex shower.
Den legendariske dirigenten och körledaren Eric Ericson fick 1997 ta emot Polarpriset. Här en stilstudie från banketten på Grand Hotel i Stockholm.
Cecilia Rydinger är också aktuell med en biografi över sin mest kända företrädare på posten som dirigent för OD. I slutet av 2021 utkom hennes bok "Eric Ericson genom mina glasögon" (Bo Ejeby förlag), där hon tecknar ett porträtt av sin vän och mentor i yrkeslivet. Boken bygger till stor del på Eric Ericsons samling som bland annat innehåller en stor mängd brev och förvaras i Kungliga bibliotekets arkiv.
– Det har varit en tidsresa som tagit mig många decennier tillbaka i tiden. För mig känns det som om jag lärt känna nya sidor av Eric och att jag kommit honom nära.
Den enorma samlingen brev som han skrev och mottog vittnar om hur mån Eric Ericson var att hålla kontakt med människor och institutioner, menar Cecilia Rydinger. Det framgår tydligt med vilken kraft han inspirerade andra körledare, tonsättare, elever.
– Han beskrev ju ofta sig själv som en "körtok" och var verkligen en person som månade om både körlivets spets och bredd. Han hade alltid en respektfull och lyssnande attityd gentemot andra, det var en del av hans storhet. Jag tror att hans personlighet bottnade i barndomen och uppväxten i Metodistkyrkan. Som vuxen var Eric kanske inte religiös i traditionell mening, men han ägde en andlighet och var en god lyssnare, säger Cecilia Rydinger.
Att åter få ägna sig åt körmusik i full skala och utan restriktioner är fantastiskt, säger Cecilia Rydinger.
Dessutom var Eric Ericson en av tillskyndarna till Caprice när idén kläcktes i början på 1960-talet.
– Att Caprice kom till 1962 berodde på flera saker. Kören ville nå nya publikgrupper och utveckla repertoaren. Dessutom behövde kassan förstärkas med ett arrangemang som skulle locka storpublik, berättar Cecilia Rydinger och betonar hur viktigt Eric Ericsons kontaktnät var för att rekrytera hemliga gästartister som gick hem hos publiken.
Hon minns vad Eric Ericson sade till henne 2012, året innan han gick bort.
– Ingen har tackat nej till att vara med på Capricen, det är en ära att få medverka.
För 25 år sedan gick Polarpriset till Bruce Springsteen och Eric Ericson, som sammanstrålade i samband med prisutdelningen i Stockholm.