Uppsalamusikern Rasmus Gozzi och Fröken Snusk gjorde "Rid mig som en dalahäst" som försvann från Spotify men lades upp igen i lördags, nu med 70 miljoner streams. "Vi skriver ju snusklåtar men de ska vara charmiga och skämtsamma, inte äckliga. Vad är Sverige känt för? Älgskyltar och dalahästar. Vi försnuskar det", sade Rasmus Gozzi år 2022 .
Lördag 10 februari blir Melodifestivalen mer rosa och skruvad än vanligt. Nu får Fröken Snusk efter veckor av rabalder möjlighet att mata Mellopubliken med sin patenterade medicin – hyllningar av sex, party och sprit till trallig eurotechno.
Epadunk, kort och gott. Ibland kallat "raggardunk" eller "technosnusk".
Röster har höjts för bojkott och att slänga ut Fröken ur festivalen. Men det är inte den moderna könsrockens sexualmoral som provocerar. Nej, det som fått högljudda debattörer att rya om ”en röta i musikbranschen” är att Fröken Snusk och hennes skivbolagschef, producent och musikaliska radarpartner Rasmus Gozzi från Uppsala ska ha ”fejkat streams”.
En tidigare okänd typ av snusk har rullats ut i ljuset. Men vad är det egentligen de anklagas för?
December år 2022. I ett enkelt mötesrum på ett kontor längs gågatan i Uppsala sitter en ung skivbolagsboss och hans nya stjärnskott klädd i rosa rånarluva.
Rasmus Gozzi har just berättat att hans låtar streamats totalt "typ en halv miljard" gånger på Spotify.
– Shit, säger Fröken Snusk, skrattar och himlar med ögonen bakom balaklavan.
Intervjun går mot sitt slut när jag frågar:
Har någon misstänkt att ni köper streams?
Rasmus Gozzi stelnar till i sin snurrfåtölj men svarar direkt.
– Nej, det har jag aldrig hört.
Frågan var förstås felfomulerad. Vad jag egentligen undrar är: ”Har du köpt streams”. Men jag fegar väl ur. Inga egentliga bevis föreligger ju, jag kan bara konstatera att här sitter två artister som på kort tid blivit landets mest spelade, enligt siffrorna.
Och någon total bluff handlar det knappast om. Rasmus Gozzi har i flera år släppt otroligt mycket musik, minst en låt i veckan och ofta i samarbete med andra populära artister. Han och Fröken Snusk har också ett minst sagt intensivt turnéschema.
– Vi gör hundra spelningar nästa år, säger han och de bilder han visar från raggarträffar och andra spelningarna föreställer inte halvtomma lokaler utan vild, hedonistisk, fullspäckad fest.
Den största hitlåten heter ”Rid mig som en dalahäst”, av Rasmus Gozzi och Fröken Snusk som sjunger: "Jag kan rida dig som i Dalarna, i skogarna, som i sagorna" i textens mest oproblematiska parti.
Låten är inspelad i en garderob. Det tog fem minuter, säger de. Både år 2022 och 2023 tillhör "Rid mig som en dalahäst" de allra mest spelade svenska låtarna på Spotify, enligt de officiella siffrorna.
Rasmus Gozzi i sin hemmastudio i Vreta utanför Uppsala, år 2019. Då hade han ännu inte uppfunnit konceptet Fröken Snusk, men släppte varje vecka minst en ny partylåt. Här intervjuad för numera nedlagda Uppsalatidningen.
Hösten 2023 blossar diskussionen om köpta streams upp. Då granskar Svenska Dagbladet fenomenet i en ambitiös artikelserie om ljusskygga företag och möjlig pengatvätt. En marknad där pedagogiska hemsidor erbjuder genvägar till ökad strömning. För några tusenlappar eller mer kan artister snabbt höja sina lyssningssiffror på Spotify.
Svenska Dagbladet beskriver lador med ihopkopplade datorer. Kriminella ska till och med använda systemet för att tvätta pengar. Efter artikelserien meddelar Spotify att utbetalningssystemet ska göras om. Högsta prio är att begränsa artificiell streaming, alltså fejkade streams.
I december 2023 blir flera av Rasmus Gozzis låtar bortplockade från Spotify, däribland ”Rid mig som en dalahäst”.
Spekulationerna börjar direkt. Har Rasmus Gozzi betalat för att höja sina lyssningssiffror?
En formulering i hans företag Gozzi Records AB:s årsredovisning för år 2022 bidrar till misstankarna:
”Bolaget har under flera års tid investerat kapital för att bygga upp den organiska rankingen på flertalet musikplattformar som nu nått tillräckligt hög nivå för att kunna bära sig själv utan fortsatt större löpande investeringar”.
Gozzi Records AB omsatte då 6,4 miljoner kronor.
Gozzi och Fröken Snusk har anklagats för att ha köpa Spotifyspelningar. Det skulle innebära att deras lyssnarsiffror manipuleras med köpta strömningar, alltså uppspelningar som ingen riktig människa ligger bakom men som i statistiken räknas som riktiga.
UNT söker Rasmus Gozzi men får inget svar. Vi kontaktar även Spotify med frågor om Rasmus Gozzi men får bara samma standardsvar som skickats ut till andra medier:
"Även om vi inte kommenterar enskilda fall så vidtar vi ett flertal åtgärder om vi upptäcker manipulerade streams, vilket är en utmaning för hela branschen och som Spotify arbetar aktivt för att hantera. Vi kan till exempel korrigera antalet streams, hålla inne utbetalningar och i vissa fall ta bort innehåll från plattformen. Rättighetsinnehavarna till musiken kan också välja att ta bort innehållet på eget initiativ.”
Mer än så vill inte Spotify säga. Och Gozzi fortsätter tiga.
I januari publicerar Dagens Nyheter en artikel där anonyma källor säger att branschorganisationen Ifpi ska har reagerat på ovanligt höga strömningssiffror för flera av Rasmus Gozzis och Fröken Snusks låtar. Enligt artikeln ska Spotify haft ögonen på artisternas musik länge och även utfärdat varningar. Låtarna ska sedan ha plockats bort från Spotify efter misstankar om köpta streams.
UNT har upprepade gånger sökt Rasmus Gozzi, utan framgång. Han har enbart kommenterat skandalen på Instagram, där han påstår att anklagelserna om fusk är helt ogrundade. Fröken Snusk har också nekat till anklagelserna, som hon säger har utlöst en hatstorm.
Rapparen Mange Schmidt var tidig med att uppmärksamma problemet med köpta streams. "Gemensamt kan vi nog stoppa det här. De olika streamingplattformarna har ett särskilt stort ansvar".
En svensk artist som tidigt talade ut om köpta streams och dessutom visade offentligt hur fusket gick till var Mange Schmidt, känd för hits som "Glassigt" och "Giftig".
– Vi i branschen har känt till att artister köper streams i närmare tio år. Det är som att alla andra är blinda och döva. Vissa artisters siffror är som att någon idrottare plötsligt skulle hoppa 15 meter i längdhopp, säger han.
Redan år 2000 kritiserade Mange Schmidt fenomenet och fick en viss uppmärksamhet när han visade hur han själv genom att betala 5 000 kronor höjde sin låt ”In the ghötto” med 100 000 streams på två veckor efter att plötsligt fått ett rejält uppsving som artist i städer som Dallas och San José.
– Spotify tog bort låten. De blev väl tvungna.
Mange Schmidt vill inte uttala sig specifikt om fallet med Rasmus Gozzi men gläds åt att fenomenet nu hamnat i fokus.
– Grejen med fusket är att det är väldigt svårt att bevisa. Därför vill jag inte nämna namn. Men nu tar jag ett exempel: Plötsligt hade en helt ny artist otroligt mycket fler streams på sin första låt än vad Veronica Maggio hade med sin nya låt samma vecka. Man bara "kom igen" liksom?
Länge var Mange Schmidt besviken på att journalister kastar sig över artister med höga strömningssiffror.
– Media har ju varit minst sagt naiva. Ni är helt okritiska. Och er publicitet leder till riktiga streams, bokningar på festivaler och så vidare som de inte hade fått annars. Det finns ett begränsat utrymme och de flesta artister försöker spela rent.
Hur ska man kunna veta att någon köpt streams, om Spotify inte vill berätta?
– Jag är inte journalist men här krävs bättre bakgrundskoll. Vad har den artisten gjort tidigare? Okej, ingenting någonstans. Ingen following på sociala medier. Vi säger att texten är på svenska. 99 procent av lyssnarna kommer tala svenska. Hur många svenskar kan det finnas i åldern 10 till 60 år? Oj, kan 10 procent av dem ha lyssnat på den här låten på en vecka?
Varför är fusket så allvarligt?
– Jag brukar jämföra med idrott. Antingen vill man inte att det ska vara doping och så försöker man motverka det. Samma med Spotifystreaming, ska det vara reglerat mot fusk eller inte?
Men musiker tävlar inte på samma sätt som idrottare, varför är siffrorna ändå så viktiga?
– Det finns flera anledningar. Den viktigaste är ju moralisk. Man ska inte fuska. En annan jätteviktig grej är att Spotify en gemensam utbetalningspool för oss artister. Systemet kallas "pro rata" och innebär att mina streams vägs mot alla andra artisters streams. Det finns en sjö med pengar och när den är tom så är den tom. Så om någon annan har fuskat till sig siffror så minskar mängden pengar till de som inte har fuskat. Det är ju stöld av dina branschkollegor, säger Mange Schmidt.
Fröken Snusk och Rasmus Gozzi på Kharma i Vimmerby. Sedan genombrottet har de spelat flitigt minst sagt intensivt på landets klubbar.
Sedan finns det förstås flera sätt att spinna vidare på musikframgångar.
Gozzi Records AB har musiken som kärnverksamhet men satsar även på varumärken som ”Frökens snus” och ”Frökens nikotin”. På sajten poserar unga tjejer med dosor som sedan 2023 finns i handeln. På Systembolaget finns även Fröken Snusks mousserande vin, ”Fröken Snusks bubbel hallon”, i en knallrosa flaska med rånarluvan på etiketten.
Nikotin och alkohol marknadsförs flitigt på artisternas sociala medieplattformar. En av duons spelningar polisanmäldes nyligen då nikotinprodukter ska ha sålts utan tillstånd.
Så när Fröken Snusk sladdar in med epan i Mello och skrålar om "Unga och fria" är det som galjonsfigur för ett mindre imperium, eventuellt boostat med uppumpade strömningssiffror.
Helgen som gick kom även Rasmus Gozzi in i värmen och kunde lägga upp sina största hits på Spotify igen, ackompanjerat av en stor annonskampanj med helsidor, Sergels torg-fasader och PR-kupper. Däribland ”Rid mig som en dalahäst”, som nu passerat 70 miljoner streams, enligt den branschledande plattformens egna räkneverk.