Tradition bakom bristande mångfald i körlivet

Hur står det egentligen till med mångfalden i körlivet? Sångare med invandrarbakgrund hör tveklöst till undantagen i Uppsalas främsta körer. "Mer mångfald skulle berika oss", säger Magnus Sjögren, OD:s ordförande.

Manskören OD skulle säkert må bra av större mångfald, tror ordförande Magnus Sjögren, som ändå inte ser den traditionella sammansättningen som ett problem.

Manskören OD skulle säkert må bra av större mångfald, tror ordförande Magnus Sjögren, som ändå inte ser den traditionella sammansättningen som ett problem.

Foto: Pressbild

Musik2023-05-23 05:00

Valborg klockan 15: På Carolina Redivivas trappa står Orphei Drängar redo att ta ton så fort vip-gästerna på balkongen slutar vinka och dirigenten Cecilia Rydinger börjar vifta. Den klassiska manskören ser påtagligt homogen ut. Ungefär som om tiden stått stilla sedan kören grundades i mitten av 1800-talet.

– De allra flesta av oss i kören har hållit på med sång och musik sedan barnsben, så det handlar absolut mycket om tradition och ett intresse som går i arv. Men det finns definitivt ingen ovilja från vår sida att ta in sångare med rötterna i andra delar av världen. Vi välkomnar alla, säger Magnus Sjögren, OD:s ordförande.

Är det ett problem att OD är en påtagligt homogen kör när det gäller sångarnas bakgrund?

– Nej, jag skulle inte beskriva det som ett problem. Däremot ser vi gärna fler sökande med en annan kulturell bakgrund. Det skulle berika oss, säger Magnus Sjögren.

Han återkommer till vikten av att uppmuntra barn och unga att musicera. Det gäller att så frön och där försöker OD att dra sitt strå till stacken. Magnus Sjögren nämner bland annat det lyckade samarbetsprojektet med barnkören Gottsunda Soul Children som resulterade i en gemensam konsert i Gottsunda kyrka för några år sedan.

undefined
Fyris Kammarkörs dirigent Nils Pålbrant har bara haft en handfull körsångare med utomsvensk bakgrund under de 25 år han kan överblicka.

Bristen på mångfald i Uppsalas körliv är på många håll ändå tydlig. Det framgår av svar på några mejlfrågor som UNT skickat ut till körerna.

– Under de 25 år som jag lett Fyris Kammarkör handlar det om tre fyra personer. En anledning kan vara att vi aldrig aktivt sökt nya sångare, utan de som vill vara med kontaktar oss. Till en provsjungning är givetvis alla välkomna, skriver Nils Pålbrant, dirigent och konstnärlig ledare.

undefined
Barbro Björklunds kammarkör välkomnar, i likhet med övriga körer, alla kvalificerade sångare oavsett bakgrund.

Övriga körer, som UNT varit i kontakt med, är inne på samma linje.

Gabriella Strandberg, ordförande i Barbro Björklunds Kammarkör:

– Vi bedriver inget aktivt mångfaldsarbete. Alla är välkomna att provsjunga och vi välkomnar kvalificerade och musikaliska sångare, oavsett ursprung. Just nu har kören ett par tre sångare med ickesvensk bakgrund.

Karl Holdar, ordförande i Allmänna Sången:

– Hos oss är sångarnas bakgrund blandad, många är internationella studenter. Vi vill nå ambitiösa sångare som musicerar på hög nivå, oavsett bakgrund, och annonserar därför brett i många kanaler, både på svenska och engelska.

Malin Santesson, ordförande i Uppsala Vokalensemble:

– Vid ett snabbt överslag så har fem sex sångare av cirka 32 sina rötter i andra europeiska länder. Vi gör inte något aktivt för att öka mångfalden i kören. Man får nog se oss som en ganska homogen skara akademiker, men med lite olika nationaliteter, där fokus ligger på att hitta sångare på tillräckligt hög musikalisk nivå för att platsa i kören. 

undefined
Karin Eklundh var dirigent för Uppsalakören La Cappella i 20 år men leder numera Sveriges körförbund.

Karin Eklundh, förbundsdirektör i Sveriges körförbund, diskuterar gärna bristen på mångfald i körlivet.

– Det är en stor och bra fråga. Och visst kan man misstänka att många av körerna inte kommit så långt när det gäller integration och mångfald. Min uppfattning är ändå att körerna kommer att bli mer mångkulturella i takt med samhällsutvecklingen, säger hon. 

Enligt henne finns flera orsaker till att körerna tycks breddas långsamt. I många länder saknas en körtradition eller så ser den annorlunda ut jämfört med den svenska. Dessutom präglas repertoaren hos många av de mer avancerade körerna i Sverige av den nationalromantiska traditionen, vilket kan göra att många med rötterna i andra kulturer inte känner sig hemma och i stället väljer andra musikaliska uttryckssätt.

Karin Eklundh poängterar att det ändå tas initiativ för att bredda körernas sammansättning. Hon nämner The Rockin Pots, en satsning som Sveriges körförbund var med och startade 2015 på flyktingförläggningen Grytan utanför Östersund. Kören tillkom för att ge asylsökande en meningsfull aktivitet och friskvård. Den lever fortfarande men har numera sin bas inne i Östersund. Enligt Karin Eklundh har den fått efterföljare på andra ställen.

– The Rockin Pots är en kör för alla och kan förstås inte jämföras rakt av med till exempel OD. Hos de avancerade körerna prioriteras tekniskt kunnande. De vill givetvis rekrytera skickliga sångare oavsett etnisk bakgrund. Gissningsvis är mångfalden större hos körer där ribban inte ligger lika högt för att komma in, säger Karin Eklundh.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!