Allt var inte riktigt klart när UNT fick en guidning genom den nya basutställningen på Upplandsmuseet.
Förra hösten stängdes Upplandsmuseet för besökare. Sedan dess har lokalerna i Akademikvarnen renoverats. Men den riktigt stora nyheten är att den nya utställningen "UPP-LEV!" nu är klar att visas upp.
– Den gamla basutställningen var verkligen inte dålig, men den började bli daterad och var inriktad på Uppsala och byggnadshistoria. Nu tar vi ett bredare grepp om hela landskapet och alla tider. Vi hoppas och tror att alla kommer att hitta något att fördjupa sig i, säger Emeli Holmström.
Den förra utställningen bestod av runt 500 föremål, den nya innehåller fler än dubbelt så många. Dessutom har utställningsytan ökat från cirka 400 kvm till runt 700 kvm.
– Det är en föremålsrik utställning, som till största delen bygger på våra egna samlingar, säger Maria Ljunggren, utställningschef.
På lördag 30 november öppnas museet för allmänheten igen. När UNT får en guidning av utställningen fem dagar före invigningen återstår en del arbete. Ljudet från hantverkarnas hammare, skruvdragare och borrar skär då och då genom byggnaden.
Utställningsarkitekterna bakom "UPP-LEV!" har varit måna om att anpassa designen till den speciella byggnaden i Årummet. Formen på de olika stationerna är tydligt inspirerad av den historiska kvarndriften och för tankarna till kugghjul.
Dessutom skapar fönstren inte bara ljusinsläpp, utan ger också fin utsikt mot staden.
– Vi vill att museet och vår nya utställning ska vara en del av dagens Uppsala och inte kännas som ett stängt rum, säger Maria Ljunggren.
Den berättelse om Uppland som förmedlas utgår från fyra huvudteman: resurser, rörelse, samhälle och idévärld. Utifrån dessa teman skildras det mesta. Spännvidden går från gårdstomtar till kärnkraft.
Upplandsmuseet som huserar i Akademikvarnen har varit stängt i drygt ett år. Nu på lördag 30 november är det dags för återöppning.
Dessutom gestaltas enskilda levnadsöden och vardagliga händelser på ett sätt som den tidigare utställningen inte gjorde. Ambitionen är att spegla historien utifrån verkliga människor, både kända och okända.
– Det är ett modernt sätt att förmedla historiska skeenden. Vi väljer ut ögonblick och har ett mikrohistoriskt perspektiv. Carl von Linné och Gustav Vasa är förstås med, men det är andra personer som sätts i förgrunden, säger Maria Ljunggren.
Här finns exempelvis en ögonvittnesskildring från en soldathustru, vars man deltog i det blodiga Långfredagsslaget i Uppsala 1520. Slagfältet, där en svensk bondehär stred mot Kristian II:s danska armé, låg mellan Akademiska sjukhuset och Studenternas.
En annan kvinna som lyfts fram är Ellen Hagen från Uppsala. Hon var med och grundade den lokala föreningen för kvinnlig rösträtt i Uppsala 1902. Besökarna möter henne i helfigur på en bildskärm, där en tidstypiskt klädd skådespelerska läser ett av hennes brandtal.
Montrarna i den nya basutställningen är fyllda med föremål, figurer och foton.
Bildskärmar och andra digitala inslag finns här och var, men utställningen bygger främst på föremål, svartvita fotografier och kortare texter. Dessutom har en folder i A4-storlek tagits fram som stöd för besökarna.
– Det är ett medvetet val. Vi tror att folk uppskattar en tryckt folder mer än digitala stationer, säger Maria Ljunggren.
Tidslinjen löper från 1000-talet och fram till våra dagar, även om utställningen inleds med reflektioner kring tid och historia. Plus att det ges en sammanfattning av den förhistoriska tiden i vårt landskap. Den delen bygger på Upplandsmuseets egna utgrävningar.
Ambitionen är att skildra hela Uppland, eller kanske snarare Uppsala län, i ett tusenårigt perspektiv. Kustfisket, de norduppländska bruken, nyckelharpan, tegelindustrin, gruvnäringen, kärnkraften – det är gott om berättelser som inte utgår från livet i staden.
– Vi hoppas förstås att människor från alla kommuner i länet hittar hit. Kan vi nå upp till de besökssiffror vi hade före stängningen är det bra. Drömmen är att många gillar utställningen och väljer att komma tillbaka. Den är så pass innehållsrik att det knappast räcker med ett besök om man vill fördjupa sig, säger Maria Ljunggren.
Då är det mest lönsamt att köpa ett årskort för 280 kronor (gäller även på Gamla Uppsala museum). Annars kostar entrébiljetten till Upplandsmuseet numera 150 kronor för vuxna. Upp till och med 19 år är det gratis. Tidigare var det fritt inträde för alla besökare.
Enligt Martin Testorf, pressansvarig kommunikatör på Upplandsmuseet, har hälften av landets länsmuseer börjat ta ut entréavgift.
– Det är en tråkig utveckling och en följd av att museerna på senare år har fått det allt svårare att få ihop ekonomin, säger Maria Ljunggren.
Brev, dokument och dagboksanteckningar ger autenticitet åt den nya utställningen.
En punkjacka från sent 1900-tal ingår i den nya basutställningen.
Olof Rudbeck ska ha ägt detta reseapotek med bland annat ”Laxer-Pulver”, ”Bly-Ättika” och ”Rabarber-Pulver”.
Upplands landskapsinstrument, nyckelharpan, har fått en egen monter.