Mikael Ahnlund, museichef och Åsa Sundelin, biträdande museichef är glada att äntligen slå upp portarna till museet.
En vecka före återöppning luktar det fortfarande målarfärg och sågspån i Gustavianum, och på sina håll jobbar hantverkare med de sista justeringarna.
– Anledningen till renoveringen är att universitetet har fantastiska samlingar som inte har kunnat visas tidigare. Dels för att det inte har funnits plats, men också för att det är känsliga föremål som kräver särskilda förutsättningar, säger museichefen Mikael Ahnlund.
I och med renoveringen är museisalarna numera acklimatiserade med kontroll för temperatur, ljus och luftfuktighet, så att även de mest ömtåliga föremålen kan ställas ut. Dessutom utnyttjas nu flera rum än förut. Sammantaget gör det att större delar av universitetets samlingar kan visas.
Åsa Sundelin, biträdande museichef, menar att det nya urvalet har präglats av nyskapande.
– Vi vill visa en bredd och få med sånt som inte visats upp förut, säger hon.
Inte minst visar sig detta i den nya konstutställningen, som sträcker sig från medeltida gotländskt glasmåleri till modernismen på 1900-talet.
Blicken söker sig dock direkt till museets krona på verket: Augsburgska konstskåpet, ett samlingsskåp med cirka 1 000 föremål. Det är det enda kvarvarande konstskåpet i världen med en intakt samling.
Augsburgska konstskåpet är enligt Mikael Ahnlund det i särklass mest kända föremålet i museets samlingar. Det är nämligen världsunikt som enda konstskåp med intakta samlingar.
I konstutställningen lockar konstskåpet, men Mikael Ahnlund ber oss titta lite extra på "Slaktarboden" av Pieter Aertsen från 1551, som är ett av världens första stilleben.
En som intresserat sig särskilt för konstskåpet är Molly Clinton Svensson, masterstudent i konstvetenskap vid Uppsala universitet och studentamanuens på museet.
– Gustavianum och Augsburgska konstskåpet kommer från ungefär samma tid. Det är en fin parallell – Gustavianum är som Uppsalas konstskåp, säger hon.
Molly växte upp ett stenkast ifrån museet och har längtat efter återöppningen.
– Gustavianum är en del av min och alla Uppsalabors historia.
Josef El Mogy, egyptolog, och Molly Clinton Svensson, konstvetare är studentamanuenser på Gustavianum. Det är ett sätt för museet att anknyta ännu mer till sin roll som universitetsmuseum. I sommar ger Molly och Josef guidade turer till Uppsalaborna.
Tillsammans med kollegan och egyptologen Josef El Mogy kommer Molly ge guidade visningar i museet i sommar. Det är mycket att plugga in som guide, för det är ett fullmatat museum som nu möter besökaren. Förutom den nya konstutställningen, den anatomiska teatern och det klassiska myntkabinettet, finns utställningar om vetenskapshistoria, universitetshistoria, vikingatiden och det forntida Egypten samt antikens Grekland och Rom.
Gustavianum öppnar den 24 juni och håller sedan öppet 11–17 alla dagar i veckan juni-augusti.
Ett alldeles nytt föremål för Gustavianum är denna barnsarkofag, som hamnade på villovägar men till slut kommit till sitt rätta hem i Uppsala i år.
Om egyptologen och nyexaminerade studenten Josef El Mogy får välja ett föremål på utställningen om Egypten väljer han denna: en del av kung Pepy I:s gravtext.
Den nya konstutställningen sträcker sig från medeltiden ända in i modernismens 1900-tal.
I utställningen om vetenskapshistoria finns flera nya föremål. Bland annat en av världens första kameror, en så kallad daguerrotyp, syns i nedre högra hörnet.
Det kändaste rummet i Gustavianum är anatomiska teatern, där läkarstudenter och allmänheten fick åskåda dissektioner av såväl människor som djur på 1600-talet.