”Hur gick det här till? Ska vi alla vara med och betala för att skynda på den fristående journalistikens undergång?” skrev Maria Schottenius i DN.
”Ska vi med statligt beslutade licensmedel bestämma oss för att subventionera en enormt kraftfull datainsamling? sa Aftonbladets chefredaktör Jan Helin i podcasten Mattson Helin.
”Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke har just beställt en ny medieutredning av Anette Novak, som ska vara klar 2016, och i det perspektivet är det inte konstigt om Edit uppfattas som rena rama krigsförklaringen mot oberoende, privata och kommersiella medier”, skrev Expressens chefredaktör Thomas Mattson på sin blogg.
Så här har det låtit från hela Sveriges privata medieaktörer de senaste veckorna. Varför?
För två veckor sedan lanserade SVT en helt ny sajt: Edit. Enligt beskrivningen en mötesplats på nätet för kultur- och samhällsintresserade unga vuxna som ska innehålla bloggar, texter, webb-tv och ”det bästa från SVT”. Knappt var lanseringen stånden förrän kritiken började hagla.
– Bakgrunden är den skärpta konkurrensen mellan SVT och mediehusen och de besparingar som de senare tvingats att göra. När de traditionella mediehusen och dagspressen närmast är i fritt fall, då är det klart att de är oroliga över den kraftiga konkurrensen. Den har blivit mycket tydligare med de senaste årens digitalisering, eftersom distributionskanalerna inte längre är åtskilda, säger Göran Svensson, doktor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet.
Kritiken har framför allt riktats mot att SVT med sin nya lansering konkurrerar med – och på sikt utarmar – redan på knäna gående aktörer på den privata mediemarknaden. Till exempel har många sett tydliga likheter både vad gäller utseende och innehåll med reklamberoende sajterna Politism och Nöjesbladet. Och det är inte första gången som SVT:s eventuella intrång på den kommersiella marknaden diskuteras. Förra veckan meddelade SVT att man lägger ner SVT Flow, också den en tjänst som kritiserats för sitt kommersiella innehåll.
– Den som vill kan tolka väldigt mycket av det vi gör som marknadsstörande. Men vi finns ju inte för att göra det som blir över när kommersiell media har valt vad de vill göra. Vi finns till för att leverera angeläget utbud till alla som bor i Sverige, säger SVT:s programdirektör för interaktivt utbud Lena Glaser till UNT Kultur.
År 2011 bestämdes att SVT, SR och UR ska anmäla nya tjänster för godkännande av Myndigheten för radio och tv. Sedan systemet infördes har dock inga förhandsanmälningar gjorts.
– Poängen med förhandsprövningen är att se om nya tjänster är marknadsstörande. För public service utgör detta en ny styrning och att de riskerar det redaktionella oberoendet. Än så länge har inte några förhandsprövningar gjorts, och jag gissar att det beror på att man helt enkelt vill undvika att få sina tjänster granskade. Alternativet skulle vara att tvinga på public service-företagen en granskning. I grunden är detta en politisk och ideologisk fråga om man vill ha starka gemensamma medier eller ett marknadsstyrt medielanskap , säger Göran Svensson.
Han tror inte att denna typ av debatt kommer att påverka allmänhetens starka förtroende för public service, men att det skulle kunna vara en generationsfråga.
– Unga digitala medieanvändare har inte samma relation till SVT och hos dem skulle förtroendet kunna skadas.